Ingers vantar

Under jullovet hann jag inte bara med att sticka klart löjtnanthjärtan-vantarna, utan jag hann även sticka ett par vantar som matchar mina vinterkläder. De heter Ingers vantar och kommer, precis som Tutti Frutti vantarna, från boken Varma tumvantar och några sockor.

Jag har försökt sticka de här vantarna en gång tidigare, men då tröttnade jag. Mönstret var väldigt knapphändigt, och jag fick det inte att gå ihop. Sedan fick jag se de här vantarna, och då blev jag sugen på att sticka dem igen. Den här gången funderade jag ordentligt innan jag började, och då gick det faktiskt ändå ganska lätt att knåpa ihop dem. Enda ändringen jag gjort är att jag flyttade tummarna en rapport högre upp än enligt (min tolkning av) mönstret. 

Mönster: Ingers vantar

Garn: Rauma finull

Stickor: 2,25 mm

Denna gång blev jag nöjd med vantarna, och de fick följa med i veckan när jag var och åkte skidor. Med på resan hade jag även en sjalstickning, och denna sysselsatte jag mig med på bussen på väg till skidorten. Så, när jag ska av bussen, känner jag en hand på axeln. Där står en äldre norrman som med ett leende säger "det är trevligt att se att inte alla sitter med sina telefoner". Roligt att stickningen kan roa fler än bara mig, och komiskt att det på en buss med ett fyrtiotal svenskar och två norrmän är en av norrmännen som kommenterar den.