En mindre lyckad kofta

För några veckor sedan köpte jag helt fantastiskt fint turkost garn från Magasin Duett i kvaliteten Supersoft. Jag var så pepp på att sticka mig en turkos kofta att ha i vår, men ibland blir det inte riktigt som man tänkt sig...

Koftan ser helt okej ut på bilden, men jag är inte nöjd. Minns ni bilden som jag la upp för ett tag sedan på en stickning som blödde något enormt när jag blötte ner den, den här? Det var denna kofta. Jag förstod redan när jag stickade att den skulle fälla, för jag blev blå om fingrarna, men jag trodde inte att det kunde fälla på det här sättet. Jag bytte vatten bortåt 20 gånger innan jag blivit av med den värsta färgen, och sedan tog jag en extra sköljning med ättika. Under alla dessa sköljningar kom också en annan otrevlig effekt, nämligen att koftan krympte lite. Det kan jag ju inte gärna skylla på garnet, utan snarare på mitt lite bryska handhavande när jag höll på med alla sköljningar, men den blev både lite tajtare och lite kortare än innan jag blötte den. Lägg sedan till att den blev lite för tajt över axlarna, trots att jag modifierade mönstret, och att jag fick ont i händerna när jag stickade eftersom jag hade ganska hög stickfasthet. 

Jag har använt koftan ett par gånger, men jag känner mig inte bekväm i den. Det är så himla synd, för jag tycker fortfarande att färgen är helt fantastisk. Men som det känns nu skulle jag hellre vilja göra mig av med denna kofta och sticka en ny, en som jag verkligen trivs i och som jag är nöjd med garnet med. Dessutom tycker jag det var extra synd att just det här garnet färgade, för det finns i så många fina färger. Men nu är jag lite rädd för att beställa mer, för jag vill inte vara med om det här en gång till. 

Mönster: Blank canvas

Garn: Supersoft från Magasin Duett

Stickor: 3 mm

Kanintofflor

Jag har länge spanat in ett mönster på kanintofflor från Debbie Bliss. Så när jag för två veckor sedan fick ett litet kusinbarn var saken klar. Jag var tvungen att sticka henne ett par små kanintofflor!

Det var ett kul mönster att sticka, och en helt annorlunda konstruktion än jag träffat på tidigare. Man börjar med att sticka skaftet, sedan nosen, sidorna och till sist sulan. Allt stickas på jumpersticka fram och tillbaka, och på slutet fick man sy ihop tofflorna i bakkant. Öronen skapade lite problem, för de var hemskt svåra att få snygga. De är så himla små, så det var svårt att sy ihop dem. Efter tre försök på första örat kollade jag på ravelry på andra kanintofflor, och det verkar inte som att det går att sy ihop öronen helt perfekt. Då kändes det lite bättre, även om öronen fortfarande är ganska knögliga i topparna.

Garnet jag använde är drops karisma, och allt kommer från stashen. Det vita garnet köpte jag för flera år sedan med tanke att det skulle bli en norsk kofta. Någon dag kanske det blir det med, för det gick bara åt 3 g vitt. Det grå garnet kommer från en sjal som jag började på i vintras, men som jag aldrig stickade klar eftersom jag blev missnöjd med färgvalet. Komplementfärgen har jag redan stickat upp (det blev en mössa), men jag har fortfarande ett par nystan kvar av det grå. De kanske kan bli fler kanintofflor, för de är så himla söta, och i min smak perfekta "grattis till babyn" presenter eftersom de gick relativt snabbt att sticka.

Mönster: Bunny Booties från Debbie Bliss

Garn: Drops Karisma

Stickor: 3 mm

Nya utmaningar

Jag har länge tänkt att jag borde sticka mig ett par ulltröjor till jobbet, och i påsk satte jag mig och kollade på Ravelry vad det fanns för olika alternativ. Jag ville sticka i Kampes 3- trådiga. Lagom tjockt, lagom rustikt och med många olika färger att välja mellan. Först bestämde jag mig för att sticka en Strokkur. Sedan ångrade mig och tänkte att det skulle bli någon slags vimpeltröja, och sedan bytte jag tillbaka till Strokkur igen. Fast sedan kände jag att, nej, nu ska jag välja något som är helt annorlunda mot vad jag brukar välja, så nu blir det en Alvy av Jared Flood. I grönt! Ska bli spännande att testa nåt nytt!

Bronte top

Jag skulle vilja bli bättre på att sy, och enda sättet att bli bättre är ju att öva. Fullproppad med massa tips, råd och glada tillrop från kompisen M tog jag mig därför tid (och mod) att sy en t-shirt nu i påsk. Den heter Bronte top och är designad av Jennifer Lauren. 

Jag tycker designen på den här toppen är jättefin, men jag är okej nöjd med resultatet. Man ska väl inte ha för höga krav när man börjar med en ny teknik, men jag är lite av en perfektionist. Jag ser alla små skavanker och vill göra allt perfekt, vilket inte är helt lätt när man inte är van att sy. Sedan så syns ju inte alla skavanker om man inte talar om dem, som hålet som husqvarnan tuggade upp i ena fållen, men som jag sydde ihop och som inte syns om man inte vet om det. Trots allt så är jag ändå nöjd med att det blev en topp, och jag har tyg hemma till ett till försök, och då kan det bara bli bättre! 

För övrigt så har jag nu fått låna min farmors Husqvarna 2000 att sy på. Medan jag pluggade använde jag en Elna- symaskin som jag ärvt av min mormor. Jag fick ärva den eftersom den inte funkade ordentligt, och inspirationen att sy blev därför starkt påverkad av vilket humör Elna var på. Jag tyckte inte heller att jag hade tillräckligt stort intresse av att sy för att ha råd att serva den, så det blev aldrig av att jag sydde speciellt mycket i Uppsala. Nu när jag flyttade hem började jag istället sy på mammas Husqvarna, en maskin från 1980- talet. Den funkade riktigt bra, men sedan behövde mamma sin symaskin, så då tog vi en kik på farmors. Farmor använder inte längre sin symaskin, så vi fick lov att låna den, och den visade sig vara mycket mer avancerad än mammas. Den heter som sagt Husqvarna 2000, och den har många fler sömmar än mammas Husqvarna, speciellt när det kommer till sömnad i stretchtyger. Så nu är det jag och Husqvarna 2000 som kommer kampera tillsammans, och jag tror vi kan komma att bli riktigt bra kompisar med tiden.

Lite överskottsfärg...

Alltså, jag har aldrig varit med om något liknande. Var kommer all färg ifrån? Över 10 sköljningar senare är vattnet fortfarande blått. Jag undrar just hur detta ska sluta.