Evighetströjan aka Elgsetergenser

Vissa projekt går snabbt och smärtfritt, andra har lite mer svett och tårar i sig. Som Elgsetertröjan som jag stickat till min far under året. 

I fjol fick pappa i julklapp att han skulle få en stickad tröja. Han är verkligen rolig att sticka till, för han vet hur lång tid det tar att sticka och använder sina stickade plagg flitigt. Mönstret fick han välja själv, och efter några veckors fundering valde han Elgesetertröjan från Sandes i blått. Jag beställde garn, men var lite skeptisk till den ljusblå mönsterfärgen när garnet kom hem. Hade annat som jag stickade på då med, så det dröjde ett tag tills jag kom igång. 

Jag tog mått på pappa och på flera av tröjorna som jag vet att han gillar sedan tidigare, och sen började jag sticka. Herrtröja i stl M tar sin tid. Kanske var jag dum som inte testade tidigare, för jag tyckte allt att den såg bra stor ut, men när kroppen och en ärm var klar tog jag med dem hem till föräldrarna och lät pappa prova. Jag hade stickat ett tält! Blev så ledsen att jag kände för att gråta en skvätt. Så många timmar till spillo! Klarade inte av att repa själv, men fick hjälp av D en helg, och sen var det bara att börja om. Pappa brukar vara min förste räddare i nöden och hjälpa mig att repa när jag stickat fel, men kändes inte så snällt att be honom om repningshjälp till just detta projekt. 

Så nytt försök, och efter massa nya mått blev det till sist en stl XS. Tröjorna jag mätt på tidigare hade från början rätt mycket rörelsevidd, och hade under sista tiden helt enkelt blivit lite för stora. Problemet nu blev istället oket. Min far är smal, men har rätt breda axlar. Dessutom har tröjan enfärjade varv i nacken för att få den lite högre där, och den delen bugglade sig rätt mycket på flera tröjor jag sett. Jag stickade därför mönstret med ett halvt nummer större stickor än det enfärgade, och när jag var klar gjorde jag en riktigt ordentlig blockning av oket. Lättnaden när pappa fick prova den färdiga tröjan och den passade var total! Nu sitter den precis lagom tajt. Bäst av allt är att han dessutom gillar den, och att han fick den innan det hann bli jul igen. 

Mönster: Elgsetergenser från Sandnes Garn, häftet "Tema 58, Peer Gynt"

Garn: Peer Gynt från Sandnes Garn

Stickor: 3,5 och 4 mm

Troubadour i grått

I höstas spontanköpte jag ett riktigt vackert garn från Myrans Maskor. Det innehåller merino och silke och har en otrolig lyster. Bestämde mig för att sticka en sjal av det, och har man ett mönster man gillar så är det ju onödigt att testa något nytt. Därför blev det en Troubadour, och jag vet inte vilken i ordningen det är.  

Jag tycker jag har hittat en bra storlek på den här sjalen, och jag tycker också att den är snygg inte bara när den ligger utsträckt utan också på. Jag gillar att knöggla ihop mina sjalar lite, så de håller ordentligt varmt runt halsen, och då är det lätt att annars fina mönster försvinner. Men den här spetsen är tillräckligt enkel för att det inte ska bli så.

Garnet har en grå bas med inslag av alla möjliga olika färger. Det gör att den ser grå ut på håll, men är otroligt levande och rolig när man kommer lite närmare. Det går dessutom att kombinera med det mesta. 

Mönster: Troubadour av Nim Teasdale

Garn: Merino silk från Myrans Maskor

Stickor: 3 mm