Blommiga vantar

Ett av årets sista, eller kanske till och med det sista, avslutade projekt är ett par vantar. Jag visste ju att de hade legat i stickkorgen ett tag när jag tog tag i dem igen, men jag trodde inte att de hade legat sedan februari 2016 som en gammal anteckning jag hittar påstår... 

Egentligen ska det vara en blomma i handen med, men den glömde jag bort och kom inte på förrän jag påbörjat vante nummer två. Så det fick bli utan blomma den här gången med. Har stickat ett par till innan, och då kom jag inte heller ihåg den. 

Mönstret kommer från boken Karins syjunta och är gjort av Clara Falk. Boken innehåller egentligen inte så mycket stickat, utan projekt i alla möjliga tekniker, och jag tycker den är himla fin och läsvärd. Perfekt kaffebordsbok!

Anledningen till att jag började sticka vantarna var att jag hade garn hemma som passade perfekt till min träningsjacka. Som tur är har jag fortfarande min mintgröna jacka kvar (härligt när saker man gillar har bra kvalitet), även fast åren gått. 

Mönster: Blommiga vantar av Clara Falk från Karin Holmbergs bok Karins Syjunta  

Garn: Rauma Finull (mint) och Kampes 2- trådiga (oblekt)

Stickor: 2,5 mm

Den hallonrosa tweedkoftan

Den blev klar under skörden. Antagligen är det just därför den inte fotats ordentligt, men tänkte att den ska få bloggas innan det nya året startar i alla fall. 

Jag hade en kofta i den här färgen för många år sedan, men den var lite tajt över axlarna från första början, så trots att jag älskade färgen skänkte jag den så småningom. Då stickade jag i garn från Pickles, nu har jag stickat i Donegal Tweed från Tant Kofta. Det här garnet är verkligen härligt! Det är mjukt, fyller ut bra och så gör ju så klart tweeden sitt. Då behövs inga konstigheter, utan gjorde en helt vanlig kofta.

Mönster: Utgått från Linnea Öhmans Polly över axlarna, och sedan har jag improviserat resten

Garn: Donegal Tweed från Tant Kofta

Stickor: 3,5 mm

Tröja till Stellan

Årets bästa julklapp, även fast han inte ens var min julklapp, kom en vecka tidigt i år. Han heter Stellan, och bor hemma hos mina föräldrar. Så nu kommer nog jag spendera en hel del tid hos dem framöver... 

Han kvalar inte bara in som årets bästa julklapp, utan också som årets mest otacksamma julklappsmottagare. Eftersom han är mycket liten fryser han snabbt när han är ute. Min mor hade redan innan han kom listat ut att det skulle bli så, så hon bad mig att sticka en tröja till honom. Sagt och gjort. Men när han skulle testa den första gången förvandlades han från terrier till vithaj! Morrandes ålade han omkring på hallgolvet och gjorde sitt allra bästa att få av tröjan igen. När han väl burits ut förstod han dock ganska snabbt att uppskatta sin present ändå, lite motvilligt. Ville inte alls ställa upp på bild, utan vände ryggen till mest hela tiden, men en bild lyckades jag få där han visar sitt lilla söta ansikte i alla fall. 

Eftersom jag aldrig har stickat något liknande, och inte hade en aning om hur stor/ liten det lilla pyret skulle vara när han kom, ville jag inte lägga för stor insats på projektet (ifall det inte skulle passa). Jag valde därför ett gratismönster, men jag skulle ha valt det med större omtanke för det var verkligen dåligt! Fick räkna om det helt då det var felskrivet och angivet fel maskantal i texten för att få med alla flätor. Med egen matte blev det ändå helt ok. Stickade storlek "chihuahua", och då har han som ni ser lite att växa i. Garnet är Novita 7 bröder, ett sockarn som borde tåla en del.

Julklappsstickning

För två helger sedan var jag hos Manduzana tillsammans med ett gäng kompisar när hon hade julöppet. Det var hur mysigt som helst! Dessutom hade ju Manduzana massa fint garn, och de här härvorna fick följa med mig hem. Har riktigt längtat efter att sätta stickorna i dem, och vad passar bättre än att unna sig detta på självaste julafton? Det blir min julklapp till mig själv. 

God Jul!

Vanten Felicia

Färgglada vantar är kul, men grå är desto mer användbara. Men bara för de är grå behöver de ju inte vara tråkiga heller. Med ett snyggt mönster kan de bli som små smycken. 

Det här mönstret heter Felicia och kommer från Jenny Alderbrants första bok "Sticka varma vantar, sockor & mössor". Tycker alla Jennys mönster är helt fantastiska. Det här är det första mönstret jag stickat från boken, har stickat andra mönster som jag köpt separat, men jag kommer helt klart sticka fler. 

Den enda ändringen jag gjorde från mönstret var att jag gjorde om tummen. Jag tog bort två maskor på bredden, la till en vit kant på sidorna för att inte få så långa flotteringar och så kortade jag av den några varv. Avkortningen känns i efterhand lite överdriven, hade funkat med originalmönstret, men den blev inte för kort heller. 

Garnet är Karen Noes Shetlandsull, och jag har blivit lite kär i det. Älskar dess skiftningarna, och jag får perfekt stickfasthet för vantar med 72 m. 

Mönster: Felicia av Jenny Alderbrant

Garn: Karen Noe Design Shetland Wool

Stickor: 2,25 mm

Projektlistan uppföljning 4

Nu var det verkligen länge sedan jag följde upp mina pågående projekt. Så pass länge att jag har tappat bort mig i vad jag påbörjat och avslutat sedan sist. Därför blir det bara en lista med mina pågående projekt istället, och de är bara sex stycken. Hade som mål att komma ner till sju, så känns bra att ha uppfyllt det. Nu gäller det bara att hänga i.  

Pågående projekt 

1. Zickzack, poncho från Sandnes
2. Babyfilt i restgarner
3. Blomstervante
4. Långkalsonger
5. All the Angles
6. Munlochy

Koftplaner

Koftor- jag älskar verkligen koftor! Brukar inte ha så många koftmängder hemma, stickar upp dem så snabbt, men nu har jag ändå ett litet lager. Och det är så roligt att fundera och planera vad man vill göra av dem! Jag är ständigt på jakt efter nya mönster, även om det ofta slutar med att jag går tillbaka till några favoriter.

Det här rosa tweedgarnet hoppas jag ska kunna bli en helt vanlig kofta. Utgår nog, precis som jag brukar, från Linnea Öhmans mönster Polly. 

Det här garnet och mönsterhäftet köpte jag tidigt i somras. Jag tänkte att ja skulle sticka den till sommaren, men så blev det inte. Först blev jag velig över färgen. Var den för grön? Skulle jag skicka tillbaka garnet och byta till något mer hemmastatt? Min mor övertalade mig att behålla det, men jag fik aldrig något riktigt flyt när jag började sticka på den. Men nu är jag verkligen pepp på att ha den klar till den kommande sommaren!

Sist men inte minst har jag fyra härvor av Fru Valborgs Sport- garn hemma. Har börjat sticka en tröja med dem, men jag avvek massor från mönstret utan att skriva upp hur jag gjorde. Så nu känns det väldigt tungt att fortsätta med den, och jag tror garnet kommer få bli en Audrey in Unst istället. 

Förutom dessa koftor har jag även tankarna på en buteljgrön kofta i rivigt ullgarn, och kanske en till tweedkofta. Men dessa har jag inget garn till ännu, utan känner att ja måste sticka upp lite från stashen först.