31 december 2020

Stickåret 2020

Stickning har länge varit ett av mina största och viktigaste intressen. Det är inte bara något som jag gör hemma i soffan på kvällarna, utan jag har alltid med ett projekt i väskan. Jag stickar i väntrum, på föreläsningar, hos kompisar, på utflykter, men aldrig har jag uppskattat stickningen så mycket som i år! Vilken tröst det är att trots ovissa tider kunna fostsätta med något man verkligen gillar att göra. 

En av de saker som jag tycker präglat 2020, är att jag lite smått börjat våga mig utanför min vanliga stil. Det började med tröjan Arbor Vitae som jag stickade under våren och försommaren. Att sticka en tröja med tofsar, och dessutom med stickor 3 mm, hade varit en utopi för några år sedan. Resultatet blev riktigt bra, även om jag tagit bort fransarna på ryggen. De blev för bångstyriga. Annars gillar jag tröjan, och har använt den mer och mer nu under vintern. 


Jag följde upp Arbor Vitae med att sticka ytterligare en tröja utanför mina vanliga preferenser, och nu blev det en Whitehorse. Vilken fullträff! Jag har verkligen bott i den här tröjan under hösten, och det är så mycket jag gillar med den. Jag gillar att den har rejält med rörelsevidd, jag tycker om spetsmönstret på oket, och jag älskar färgen! Jag har alltid gillat senapsgult, men inte använt det så mycket på senare år. Det är så lätt att fastna i samma gamla vanliga färger, som för mig är rosa och petrol. Men även om jag verkligen gillar dessa färger, är det ändå kul med omväxling. Gult är en färg jag vill sticka mer i framöver!


Årets bedrift är att jag lyckades sticka Oaks and Acorns i present till min kollega. De var verkligen en pina att sticka, och jag var så nära att ge upp efter en halv fot. Inget varv var det andra likt, och stundtals var det också rätt långa flotteringar. Men när det var som jobbigast försökte jag se min kollegas ansikte framför mig, och på nåt sätt härdade jag ändå ut. Det är jag så glad för, för E blev väldigt glad över dem.


Jag har stickat betydligt fler mössor än jag brukar, men det har ändå varit ett sockornas år. Igen. Känns som varje år är ett sockår för mig. Totalt blev det 14 par, varav 8 har getts bort i present. Även om några favoritmönster återkommit har jag mest testat nya, och jag har varit inne i en riktig spets- och flätfas. 

2021 hoppas jag kan fortsätta i samma spår som 2020. Jag har massor av sockmönster och sockgarner som jag vill testa, och jag vill fortsätta utmana mig själv när det gäller koftor och tröjor. Jag ser verkligen fram mot att starta ett nytt stickår!

28 december 2020

Årets sötaste julklapp


Jag tycker det kan vara rätt kul att sticka julklappar, i alla fall till dem jag vet uppskattar det, och det blev några mjuka paket i år med. Gulligaste julklappen gick till lilla A, och var ett par Faster Guggas babysockor. Lilla A själv visste inte att uppskatta dem, hon försökte envetet få av dem, men hennes föräldrar tror jag gillade dem eftersom "de sitter på minst dubbelt så länge som alla andra sockor hon har".


Jag fick tips av två kompisar med egna barn att sticka dessa sockor eftersom de just skulle sitta på väldigt bra. Jag tror att de sitter kvar på grund av att de dels är lite formstickade runt vaden, och dels är långa. På lilla A gick de upp över knät till och med. Smart att de är rätstickade dessutom, så de kan töjas ut medans barnet växer. 

Jag använde restgarn till det här projektet, och det var precis att det räckte. Hade 150 m drops baby merino hemma och jag använde varenda meter. Fick komplettera med en annan tråd att sy ihop ena sockan med, för jo de är sydda från tån och hela vägen bak, men det syns ju inte. Och som vanligt är det så himla tillfredställande att få sticka ur lagret! 

Mönster: Faster Guggas babysockor från Sagornas Stickbok
Garn: Drops baby merino
Stickor: 2,5 mm

22 december 2020

Discokulemössan

För några veckor sedan köpte jag garn till ett julklappsprojekt från Yll och Tyll, och då passade jag på att köpa lite garn till mig själv också. Det blev garn till en mössa i form av Kremke Stellaris och Sandnes Merinoull. 


Jag har spanat på Stellaris ett tag eftersom jag är otroligt svag för glitter, och för att det här garnet finns i så många roliga färger. Tycker många glittriga garner bara finns i silver och guld, men färg ger det en extra dimension. 


Och detta blev resultatet! En oslohue, alternativt discokula. Den är blingig, men det tycker jag är precis vad som behövs denna årstid. Stickade storlek dam, och tycker den är på gränsen till stor. Junior skulle varit snäppet bättre. Men varm och go är den, och jag gillar hur bra glittret passar med merinoullen. Så nu behöver jag inte frysa på mina promenader när kylan behagar komma. Det längtar jag efter! 

Mönster: Oslohuen av Petite Knit
Garn: Sandnes Merinoull och Kremke Stellaris
Stickor: 3 mm