19 juni 2019

En hallonrosa dröm?

Det var i slutet av augusti förra året. Yll och Tyll la ut en bild med Rowans nya färger i Felted Tweed på Instagram, och jag gick direkt in på deras hemsida och köpte tillräckligt många nystan i den rosa färgen Barbara för att det skulle räcka till en kofta. Det är verkligen inte ofta som jag går på impuls på det sättet, men färgen var helt underbar! Hallonrosa med små tweedfläckar i rosa, vita och blå nyanser.




Det tog ett tag innan jag stickade något av garnet, och det var inte alls lika trevligt att arbeta med som jag hade för mig. För några år sedan stickade jag en lite retroinspirerad tröja i samma garn, och jag har inget minne av att jag ogillade det då, men nu tyckte jag det var stumt och hårt att sticka med. Dessutom blev jag inte helt nöjd med koftan, åtminstone inte till att börja med. Jag stickade utan mönster, och jag tycker dels att jag la axelsömmen för långt ner och dels att jag fick tråkiga veck som la sig från ärmhålen ut mot bysten. Ett tag funderade jag till och med på att repa upp alltihop och börja om från början, men det är jag ändå glad att jag inte gjorde. Av erfarenhet vet jag att plagg kan forma sig efter kroppen när man har burit dem ett tag, så tog med koftan på min resa till Amsterdam. Efter bara någon dag hade den töjt ut sig lite grann, och satt betydligt bättre än innan avresan. Jag är fortfarande inte helt nöjd med den, och kommer inte att göra samma axel en gång till, men jag tycker den är helt okej. Och så väger färgen upp för mycket. Så pass mycket att jag redan har börjat förtränga hur tråkigt jag tyckte det var att sticka med garnet att jag har börjat snegla på de turkosa varianterna...

Garn: Rowan Felted Tweed
Stickor: 3,5 mm

08 juni 2019

Pure Joy aka Amsterdamsjalen

Det dröjde inte länge efter att jag kommit hem från Amsterdam tills det att jag la upp med det nya garnet som jag införskaffat. Ville göra en sjal som var så pass enkel att den lät garnerna tala för sig, så valet föll på mönstret Pure Joy.





Sjalen stickas genom att man först gör en liten halvcirkel i det spräckliga garnet, och sedan stickar man förkortade varv runt om för att skapa klyftorna. Mellan klyftorna är det två varv med färg nummer två som görs som hålvarv. Jag tycker kortvarv är rätt kul. Man får ju känslan av att det går snabbare och snabbare ju längre man kommer, även fast det är precis tvärt om, så trots att de sista klyftorna hade många maskor var de roliga att sticka.


Snyggaste delen på hela sjalen, änden där kortvarven avslutas.

Mönster: Pure Joy av Joji Locatelli
Garn: Hedehog Fibres Skinny Single och Undercover Otter Singularity
Stickor: 3,5 mm

01 juni 2019

Balada


Den har varit klar i ett par veckor, men förra helgen fick jag hjälp med att få den fotad också. Balada. En kofta som är perfekt att ha till klänning eller hög kjol, och som var rolig att sticka eftersom det var spets på framstyckena.

Håll i er nu. Mönstret är gratis! Jag förstår inte riktigt hur det kan vara det. Förutom en felräkning på en mönsterrad tycker jag det är väldigt välarbetat och genomtänkt, och jag hade gärna betalat lite för det.


Garnet är Manduzanas Merino Sock Sport, och det är så trevligt! Mjukt att sticka i, fyller bra och färgen är i min smak underbar. Jag gillar verkligen garner som är semisolida. De får så mycket liv, men de är ändå användbara. Enda nackdelen med garnet, vilket är nackdelen med alla superwashgarner, är att det töjde ut sig lite efter att jag blött upp koftan. Men jag lyckades få den att återgå till ursprunglig storlek! Brukar lyssna på podcasten Knitmore Girls, och där har de flera gånger pratat om att torktumla superwashbehandlat garn för att få det att återgå till normal storlek. Så när koftan hade torkat så pass att den bara kändes lite småfuktig tog jag några djupa andetag, slängde in den i torktumlaren och körde det kortaste programmet som fanns. Blev hur bra som helst! Kommer definitivt att köra med det trixet fler gånger.

Mönster: Balada av Filipa Carneiro
Stickor: 3,5 mm

26 maj 2019

Amsterdam!


Första helgen i maj åkte jag till Amsterdam tillsammans med en kompis. Ett av huvudsyftena med att vi åkte till just Amsterdam var att vi ville kolla på tulpaner, och tulpaner fick vi verkligen se! Keukenhof var helt fantastiskt, och jag hade kunnat gå omkring där betydligt längre än bara en eftermiddag.

Men är man i Amsterdam måste man ju såklart besöka Stephen and Penelope också! Min kompis är inte lika galen i garn som jag, så medan jag gick omkring i butiken och kollade på alla fina härvor satte hon sig och bokade bord till kvällens middag och lät mig hållas precis så länge jag ville (och det var verkligen länge). Det är vad jag kallar en riktig vän! Blev en härva Hedehog Fibers Skinny Single och en Undercover Otter Singularity till slut, och de är redan på god väg att bli uppstickade. Hann inte ens ta en bild av dem innan, så ni får snart se dem uppstickade som sjal istället. 

25 maj 2019

Year´s End

För några veckor sedan tappade jag mitt sticksug. Jag hade mycket på jobbet, och så stickade jag på ett projekt som nästan helt berodde på behov istället för glädje. Det slutade med att jag satt med projektet i knät på kvällarna utan att sticka en enda maska. I sådana lägen tycker jag alltid att det är bäst att sticka ett snabbt projekt i roligt garn, och då blir det oftast sockar. Då brukar sticksuget komma tillbaka, och det gjorde det den här gången med!







Mönstret till de här sockarna heter Year´s End och är gjort av Veera Välimäki. Det är ett rätt enkelt mönster stickat nerifrån och upp och med en liten hålbård. Perfekt att sticka på både på kvällarna när man är trött efter långa dagar och på möten på jobbet. 

Garnet är en härva från Dusty Dimple som har fått ligga till sig ett tag. Det är ljust grönt med orangea och rosa spräcklor. Tycker det är jättefint nu, men när jag först fick hem det blev jag ganska besviken. Färgåtergivningen på min skärm var inte den bästa, så jag trodde att jag hade beställt en turkos härva. Kände mig därför lite snuvad på konfekten till att börja med, även om färgen var väldigt fin. Garnet är annars otroligt mjukt och trevligt att sticka i. Så pass mjukt att jag tvivlar på hållbarheten. Men i detta fall gör det inte så mycket, för de här sockarna kommer jag nog mest att strosa runt i hemma. 

Mönster: Year´s End av Veera Välimäki
Garn: Dusty Dimples Sock 75/25
Stickor: 2 mm

07 april 2019

Vårvantar


"De flesta människorna köper ny vårjacka när det börjar bli varmare ute, men du stickar vantar istället?!" sa en av mina bästa vänner när jag visade upp mitt senaste alster för henne. Men är man stickare så är man. Sen är det också så att jag jobbar mycket ute under våren, medan hon sitter på kontor. Kan ju ha en viss påverkan det med. 



Det här mönstret heter Helga och kommer från boken Vantar för alla årstider. När jag fortfarande pluggade stickade jag ett par Helga till min kompis L, och enda sedan dess har jag längtat efter ett eget par, och nu äntligen har jag tagit tag i saken. Det som är så bra med just vanten Helga är att flätorna gör att de smiter åt ordentligt utan att bli för tajta. Jag kommer nog mest att ha dem ute, men jag skulle lika väl kunna ha dem på kontoret eftersom de är så nätta. 


Mönster: Helga från Vantar för alla årstider
Garn: Maduzanas Merino Sock Sport
Stickor: 2,5 mm


31 mars 2019

Ännu ett par Fergus


Jag är ganska kräsen när det gäller vilka mönster jag stickar, men hittar jag ett jag gillar brukar jag sticka det flera gånger. Precis så är det med Fergus Socks, för här är mitt tredje par. 


Jag har mixtrat lite med hälen, gjorde färre ökningar än vad som anges. Det gjorde jag på förra paret med, och då sitter de som en smäck. 


Garnet är Trekking från Garnbolaget. Jag hade aldrig stickat i Trekking tidigare, men eftersom det är flera indiedyers som har det kändes det kul att testa. Är ju ständigt på jakt efter fina sockgarner som ni förstått. Vet ju inte hur det kommer hålla, men gillar hur det var att sticka med och hur det känns i strukturen. Och så gillar jag såklart färgen. Vem vill inte ha ett par turkosa sockar såhär lagom till våren?

24 mars 2019

Sockar med vårkänsla


Det här är sockarna med bladmönster som jag skrev om i förra inlägget. Passande så här till våren. 


Rött är inte alls min färg, men jag köpte garnet i fjol eftersom jag ville sticka tå och skaft på ett par spräckliga sockar till min far i det. Därför frågade jag en kollega om hon skulle vilja ha ett par sockar i den här färgen, hon passar väldigt bra i både rött och oranget, och det ville hon. Så jag fick möjlighet att testa ett nytt sockmönster och hon fick ett par hemstickade sockar. Win win! Jag tycker inte om att sticka till andra när jag får frågan, men om jag själv får inspirationen kan det vara riktigt kul. Just den här kollegan hade frågat om sockar tidigare, så jag var rätt säker på att hon skulle uppskatta ett par med. 


Mönstret är alltså ett enkelt bladmönster, och med förstärkt häl. Det var lite lagom att sticka. Jag behövde inte anstränga mig för att sticka diagrammet, men det gav ändå variation. Den första sockan stickade jag på min semester, och den andra har jag stickat när jag har pendlat. Kändes tyvärr lite i storlek, jag var uppenbart mer avslappnad på semestern (vilket väl är meningen också), men efter lite hårdblockning märktes det knappt. Tur att man har lite såna knep att ta till.

Mönster: Woodland Walk Socks 
Garn: Austermann Step Classic
Stickor: 2 mm

23 mars 2019

Projekt sticka sockar


På den här bilden syns en del av mitt sockgarn. Jag gillar att sticka sockar, men jag gillar uppenbarligen ännu mer att köpa garn till det. Nu under året tänkte jag därför försöka minska förrådet lite. Kanske kan jag klara att producera tolv par sockar, ett par för varje månad? Jag ska i alla fall försöka. Hittills har jag stickat ett par Vanilla is the new black och ett par sockar med blommönster. Dessutom har jag ett par Furgus Socks på stickorna, och massor av mönster sparade på Ravelry som jag skulle vilja sticka. Våren kanske får bli en sockvår?

16 mars 2019

Vinst!


För några veckor sedan utlyste Stickkontakt en tävling där man kunde vinna garn och mönster till Anna Strandbergs nya tröja Space Odyssey. Ni kan räkna med att jag blev förvånad när det visa sig att JAG VUNNIT! Förutom förvånad så blev jag också fantastiskt glad. Efter mycket vånda valde jag färgen "Steady Night", och jag kunde inte blivit mer nöjd med den. Den är helt fantastisk! Till och med lite finare än på bild. Ska bli så roligt att få prova detta garn som alla pratar så gott om.