Jag var iväg på semester för en vecka sedan, och då behövde jag något att ha med och sticka på. En bra resestickning tycker jag är en stickning som tar relativt lång tid att sticka, men som inte kräver så mycket garn. Typiska sjalegenskaper. Därför blev det en sjalstickning som följde med på resan. Jag blev inte helt klar när jag var borta, men jag stickade klart spetsen i förra veckan, och i förrgår blev den blockad. Och jag är förvånansvärt nöjd!
Garnet jag använt är Pickles Merino Tweed, Rowan Fine Tweed och Fine Highland Wool. Från början hade jag tänkt mig att sticka grunden i Merino Tweed och Rowan Fine Tweed och spetsen i Fine Highland Wool. Sedan tog Rowangarnet slut för tidigt så jag var tvungen att använda Highland Woolen till basen med, och då var jag inte säker på att det skulle räcka till spetsen. Den nya planen blev därför att sticka spetsen i Merino Tweeden. Jag var inte alls säker på att det skulle bli bra. Jag var rädd för att spetsen inte skulle synas för tweedens skull, men det blev riktigt bra! Såhär i efterhand tror jag att det blev mycket bättre såhär än om jag hade stickat spetsen i vitt istället.
Mönstret hade jag haft i min kö över önskestickningar ett bra tag. Sjalen har en bra form (jag är nämligen inte så förtjust i trekantssjalar), och det är lagom mycket spets på den. Jag är riktigt nöjd med den, och jag kommer antagligen att sticka fler sjalar i det här mönstret. Skulle inte sitta helt fel med en grå och vit sjal att ha på kontoret till exempel.
Mönster: Cladonia av Kirsten Kapur
Stickor: 3,5 mm
4 kommentarer:
Jättefin! Jag håller med om att det nog blev bäst med den rosa kanten!
Tack! Det är så kul när något man inte alls har tänkt sig blir bra.
Jättefin!
Jag håller också med om kanten!
Håller med föregående talare 😊. Fin och snyggt med den rosa kanten.
Skicka en kommentar