20 januari 2019

Buck Yeah!


Sista påbörjade projektet 2018, första avmaskade 2019.


Jag är så nöjd med dessa vantar! De var sannerligen inte lätta att sticka, men de är enligt min åsikt bland det coolaste jag åstadkommit med ett par stickor. 


Själva stickandet då? En pina från start till mål. Till att börja med skulle det stickas en dubbelvikt bård. Den första jag gjorde blev alldeles för stor. Levde i förnekelse och spelad övertygelse om att den på något mirakulöst sätt skulle krympa längs vägen, men det gjorde den inte som ni kan se på bilden ovan. Så efter några cm blev det alltså kapitulation och omstart. Nöjd till sist, men tråkigt just då. Själva mönstret sen var också en utmaning. Jag såg ju redan innan jag köpte det att det var långa flotteringar på ovansidan av vantarna, men tänkte att mönstret var så pass snyggt att det vägde upp. Så tycker ja fortfarande, men det var ändå inte roligt att binda in trådar över partier med nästan 30 maskor av samma färg. Det var lite av en lättnad varje varv när jag kom till vantens undersida. Det känns roligt att ha stickat mönstret en gång, och att se att jag faktiskt kunde få dem snygga även fast de bjöd på stora utmaningar, men jag tror inte att jag kommer att sticka dem igen. I alla fall inte på väldigt länge.


Mönster: Buck Yeah! Mitten av Natalie Syversen
Garn: Karen Noe Design Shetland Wool
Stickor: 2,25 mm

04 januari 2019

Stickmarkörer

Ingen har väl missat att stickning är en materialsport? Det finns en hel djungel med stickor och olika tillbehör som man kan ha. Jag är varken en sån som måste ha speciella stickor (även om jag har mina favoriter) eller så många andra prylar heller för den delen, men något jag inte klarar mig utan är mina stickmarkörer. 


Min favoritbutik att köpa markörer från är Rosy Retro som finns på Etsy. Jag beställde en omgång från henne precis innan jul, och nu i mellandagarna kom de fram. Det som är extra roligt med att handla från den här butiken är de underbart söta små paketen man får. Markörerna är inslagna i silkespapper, och man får alltid med en liten extra förpackning med ett prov av en annan markör och en tepåse. Absolut inget jag förväntar mig, och därför blir jag så himla glad av det!


Såhär ser de ut denna gång. Pärlor skiftande i oljelika färger. 


Dock var det lite taskig planering från min sida att köpa dem precis innan jul, för i julklapp av min fina mamma fick jag en uppsättning stickmarkörer i mina favoritfärger som hon har gjort till mig! Nu behöver jag alltså inte fylla på med markörer på länge.

02 januari 2019

Rådjursvantar


Har en kompis som frågade om jag kunde sticka henne ett par vantar. Hade egentligen inte tid när hon frågade, men det var okej att det dröjde av, så då sa jag ändå ja. Har stickat till henne tidigare, och vet att hon verkligen uppskattar jobbet bakom. Vi bollade lite olika mönster, men kändes inte klockrent med något av dem, men så hittade jag det här. Buck Yeah! av Nathalie Syversen. Helt förskräckligt att sticka eftersom det är långa flotteringar precis överallt, men blir så snyggt! Mer än hälften klart nu, så ska försöka sticka klart dem innan jag börjar på något nytt. 

01 januari 2019

Stickåret 2018

2018 var året som jag stickade sockor och koftor. Det blev hela tio sockprojekt och elva koftor. 


Gällande sockor har jag inte testat så mycket nya tekniker eller mönster, men jag är ändå väldigt glad över flera av paren. Mest nöjd är jag över mina Fergussockar som jag stickade i sockgarn från Dusty Dimples. Dels för att mönstret är fint, dels för att garnet är jättefint!



Det projekt jag är mest nöjd med är annars min Nanook. Jag vågade verkligen gå utanför min comfortzone när jag stickade den, och jag är också nöjd att jag verkligen stickade klart den även fast jag var väldigt osäker på vad jag tyckte om projektet medans jag stickade på det. 



De mest använda projekten som jag stickat under året är en av mina Salalkoftor och en sjal i fantastiskt fint Malabrigo Arroyo. Koftan är verkligen den perfekta klänningskoftan längdmässigt, och jag har den ofta över vardagsklänningar på jobbet. Sjalen gillar jag mest på grund av färgen, och rosa/lila verkar vara ett återkommande tema i år. Får se om det fortsätter 2019.

28 december 2018

Blommiga vantar

Ett av årets sista, eller kanske till och med det sista, avslutade projekt är ett par vantar. Jag visste ju att de hade legat i stickkorgen ett tag när jag tog tag i dem igen, men jag trodde inte att de hade legat sedan februari 2016 som en gammal anteckning jag hittar påstår... 




Egentligen ska det vara en blomma i handen med, men den glömde jag bort och kom inte på förrän jag påbörjat vante nummer två. Så det fick bli utan blomma den här gången med. Har stickat ett par till innan, och då kom jag inte heller ihåg den. 


Mönstret kommer från boken Karins syjunta och är gjort av Clara Falk. Boken innehåller egentligen inte så mycket stickat, utan projekt i alla möjliga tekniker, och jag tycker den är himla fin och läsvärd. Perfekt kaffebordsbok!


Anledningen till att jag började sticka vantarna var att jag hade garn hemma som passade perfekt till min träningsjacka. Som tur är har jag fortfarande min mintgröna jacka kvar (härligt när saker man gillar har bra kvalitet), även fast åren gått. 

Mönster: Blommiga vantar av Clara Falk från Karin Holmbergs bok Karins Syjunta  
Garn: Rauma Finull (mint) och Kampes 2- trådiga (oblekt)
Stickor: 2,5 mm

27 december 2018

Den hallonrosa tweedkoftan


Den blev klar under skörden. Antagligen är det just därför den inte fotats ordentligt, men tänkte att den ska få bloggas innan det nya året startar i alla fall. 

Jag hade en kofta i den här färgen för många år sedan, men den var lite tajt över axlarna från första början, så trots att jag älskade färgen skänkte jag den så småningom. Då stickade jag i garn från Pickles, nu har jag stickat i Donegal Tweed från Tant Kofta. Det här garnet är verkligen härligt! Det är mjukt, fyller ut bra och så gör ju så klart tweeden sitt. Då behövs inga konstigheter, utan gjorde en helt vanlig kofta.

Mönster: Utgått från Linnea Öhmans Polly över axlarna, och sedan har jag improviserat resten
Garn: Donegal Tweed från Tant Kofta
Stickor: 3,5 mm


26 december 2018

Tröja till Stellan

Årets bästa julklapp, även fast han inte ens var min julklapp, kom en vecka tidigt i år. Han heter Stellan, och bor hemma hos mina föräldrar. Så nu kommer nog jag spendera en hel del tid hos dem framöver... 


Han kvalar inte bara in som årets bästa julklapp, utan också som årets mest otacksamma julklappsmottagare. Eftersom han är mycket liten fryser han snabbt när han är ute. Min mor hade redan innan han kom listat ut att det skulle bli så, så hon bad mig att sticka en tröja till honom. Sagt och gjort. Men när han skulle testa den första gången förvandlades han från terrier till vithaj! Morrandes ålade han omkring på hallgolvet och gjorde sitt allra bästa att få av tröjan igen. När han väl burits ut förstod han dock ganska snabbt att uppskatta sin present ändå, lite motvilligt. Ville inte alls ställa upp på bild, utan vände ryggen till mest hela tiden, men en bild lyckades jag få där han visar sitt lilla söta ansikte i alla fall. 


Eftersom jag aldrig har stickat något liknande, och inte hade en aning om hur stor/ liten det lilla pyret skulle vara när han kom, ville jag inte lägga för stor insats på projektet (ifall det inte skulle passa). Jag valde därför ett gratismönster, men jag skulle ha valt det med större omtanke för det var verkligen dåligt! Fick räkna om det helt då det var felskrivet och angivet fel maskantal i texten för att få med alla flätor. Med egen matte blev det ändå helt ok. Stickade storlek "chihuahua", och då har han som ni ser lite att växa i. Garnet är Novita 7 bröder, ett sockarn som borde tåla en del.

24 december 2018

Julklappsstickning


För två helger sedan var jag hos Manduzana tillsammans med ett gäng kompisar när hon hade julöppet. Det var hur mysigt som helst! Dessutom hade ju Manduzana massa fint garn, och de här härvorna fick följa med mig hem. Har riktigt längtat efter att sätta stickorna i dem, och vad passar bättre än att unna sig detta på självaste julafton? Det blir min julklapp till mig själv. 

God Jul!

23 december 2018

Vanten Felicia

Färgglada vantar är kul, men grå är desto mer användbara. Men bara för de är grå behöver de ju inte vara tråkiga heller. Med ett snyggt mönster kan de bli som små smycken. 


Det här mönstret heter Felicia och kommer från Jenny Alderbrants första bok "Sticka varma vantar, sockor & mössor". Tycker alla Jennys mönster är helt fantastiska. Det här är det första mönstret jag stickat från boken, har stickat andra mönster som jag köpt separat, men jag kommer helt klart sticka fler. 


Den enda ändringen jag gjorde från mönstret var att jag gjorde om tummen. Jag tog bort två maskor på bredden, la till en vit kant på sidorna för att inte få så långa flotteringar och så kortade jag av den några varv. Avkortningen känns i efterhand lite överdriven, hade funkat med originalmönstret, men den blev inte för kort heller. 

Garnet är Karen Noes Shetlandsull, och jag har blivit lite kär i det. Älskar dess skiftningarna, och jag får perfekt stickfasthet för vantar med 72 m. 

Mönster: Felicia av Jenny Alderbrant
Garn: Karen Noe Design Shetland Wool
Stickor: 2,25 mm


21 december 2018

Projektlistan uppföljning 4

Nu var det verkligen länge sedan jag följde upp mina pågående projekt. Så pass länge att jag har tappat bort mig i vad jag påbörjat och avslutat sedan sist. Därför blir det bara en lista med mina pågående projekt istället, och de är bara sex stycken. Hade som mål att komma ner till sju, så känns bra att ha uppfyllt det. Nu gäller det bara att hänga i.  

Pågående projekt 
  1. Zickzack, poncho från Sandnes
  2. Babyfilt i restgarner
  3. Blomstervante
  4. Långkalsonger
  5. All the Angles
  6. Munlochy