07 april 2019

Vårvantar


"De flesta människorna köper ny vårjacka när det börjar bli varmare ute, men du stickar vantar istället?!" sa en av mina bästa vänner när jag visade upp mitt senaste alster för henne. Men är man stickare så är man. Sen är det också så att jag jobbar mycket ute under våren, medan hon sitter på kontor. Kan ju ha en viss påverkan det med. 



Det här mönstret heter Helga och kommer från boken Vantar för alla årstider. När jag fortfarande pluggade stickade jag ett par Helga till min kompis L, och enda sedan dess har jag längtat efter ett eget par, och nu äntligen har jag tagit tag i saken. Det som är så bra med just vanten Helga är att flätorna gör att de smiter åt ordentligt utan att bli för tajta. Jag kommer nog mest att ha dem ute, men jag skulle lika väl kunna ha dem på kontoret eftersom de är så nätta. 


Mönster: Helga från Vantar för alla årstider
Garn: Maduzanas Merino Sock Sport
Stickor: 2,5 mm


31 mars 2019

Ännu ett par Fergus


Jag är ganska kräsen när det gäller vilka mönster jag stickar, men hittar jag ett jag gillar brukar jag sticka det flera gånger. Precis så är det med Fergus Socks, för här är mitt tredje par. 


Jag har mixtrat lite med hälen, gjorde färre ökningar än vad som anges. Det gjorde jag på förra paret med, och då sitter de som en smäck. 


Garnet är Trekking från Garnbolaget. Jag hade aldrig stickat i Trekking tidigare, men eftersom det är flera indiedyers som har det kändes det kul att testa. Är ju ständigt på jakt efter fina sockgarner som ni förstått. Vet ju inte hur det kommer hålla, men gillar hur det var att sticka med och hur det känns i strukturen. Och så gillar jag såklart färgen. Vem vill inte ha ett par turkosa sockar såhär lagom till våren?

24 mars 2019

Sockar med vårkänsla


Det här är sockarna med bladmönster som jag skrev om i förra inlägget. Passande så här till våren. 


Rött är inte alls min färg, men jag köpte garnet i fjol eftersom jag ville sticka tå och skaft på ett par spräckliga sockar till min far i det. Därför frågade jag en kollega om hon skulle vilja ha ett par sockar i den här färgen, hon passar väldigt bra i både rött och oranget, och det ville hon. Så jag fick möjlighet att testa ett nytt sockmönster och hon fick ett par hemstickade sockar. Win win! Jag tycker inte om att sticka till andra när jag får frågan, men om jag själv får inspirationen kan det vara riktigt kul. Just den här kollegan hade frågat om sockar tidigare, så jag var rätt säker på att hon skulle uppskatta ett par med. 


Mönstret är alltså ett enkelt bladmönster, och med förstärkt häl. Det var lite lagom att sticka. Jag behövde inte anstränga mig för att sticka diagrammet, men det gav ändå variation. Den första sockan stickade jag på min semester, och den andra har jag stickat när jag har pendlat. Kändes tyvärr lite i storlek, jag var uppenbart mer avslappnad på semestern (vilket väl är meningen också), men efter lite hårdblockning märktes det knappt. Tur att man har lite såna knep att ta till.

Mönster: Woodland Walk Socks 
Garn: Austermann Step Classic
Stickor: 2 mm

23 mars 2019

Projekt sticka sockar


På den här bilden syns en del av mitt sockgarn. Jag gillar att sticka sockar, men jag gillar uppenbarligen ännu mer att köpa garn till det. Nu under året tänkte jag därför försöka minska förrådet lite. Kanske kan jag klara att producera tolv par sockar, ett par för varje månad? Jag ska i alla fall försöka. Hittills har jag stickat ett par Vanilla is the new black och ett par sockar med blommönster. Dessutom har jag ett par Furgus Socks på stickorna, och massor av mönster sparade på Ravelry som jag skulle vilja sticka. Våren kanske får bli en sockvår?

16 mars 2019

Vinst!


För några veckor sedan utlyste Stickkontakt en tävling där man kunde vinna garn och mönster till Anna Strandbergs nya tröja Space Odyssey. Ni kan räkna med att jag blev förvånad när det visa sig att JAG VUNNIT! Förutom förvånad så blev jag också fantastiskt glad. Efter mycket vånda valde jag färgen "Steady Night", och jag kunde inte blivit mer nöjd med den. Den är helt fantastisk! Till och med lite finare än på bild. Ska bli så roligt att få prova detta garn som alla pratar så gott om. 

10 mars 2019

Födelsedagsfirande


När jag var yngre tyckte jag att det var väldigt kul att baka. Jag bakade både kakor och matbröd, och jag gjorde det ofta. Så är det inte längre. Tiden har prioriterats till annat istället, tex stickningen, men i helgen fick jag tillfälle för bakning igen. Hade födelsedagsfirande här hemma (dock inte av mig själv), vilket krävde en tårta. Roligast med den var att jag gjorde egen lemoncurd som fyllning. Använde mig av det här receptet. Enkelt, och så gott!


Med på firandet var Stellan. Han hade fullt sjå att hålla koll på alla, men till sist la han sig strategiskt i hallen där alla var tvungna att passera för att byta rum. Då gick det att hålla koll trots att tröttheten smög sig på. 

02 mars 2019

Ett långtidsprojekt är klart

Vissa projekt tar längre tid än andra. Den här filten började jag sticka på våren 2017. Den var tänkt som en present till lilla E som föddes under hösten det året, men så blev det inte. E fick en tröja istället, och filten tog bara lite längre tid än vad jag tänkt mig att färdigställa. 




Mönstret heter Pinwheel Scrap Blanket. Det är både snyggt, roligt att sticka och praktiskt. Praktiskt på det sättet att man stickar varje ruta för sig, så det här har varit en perfekt pendlarstickning. Har varit ganska lagom att sticka en färg per enkel resa. Dessutom är det enkelt att se sina framsteg, både per ruta och i antal rutor. 

Garnerna jag använt är en riktig blandning av olika varianter med ca 150- 200 m/ 50 g. Mycket är tweed, Magasin Duetts Donegal Tweed, Geilsk Tweed och Pickles Merino Tweed (vilket är precis samma kvalitet men med olika namn och ett av mina favoritgarner, därav alla rester), men har också med Sandnes Sisu, Malabrigo Sock och några kvaliteter till. Som avslutning på hela filten gjorde jag en i-cordkant. Den tog två dagar att sticka, så det är tur att jag blev nöjd med den. 

Har du mycket restgarner hemma är det här verkligen ett toppenmönster! Det går att anpassa till vilken garntjocklek som helst, och är som sagt väldigt rolig att sticka. Även fast det tog tid att sticka den här filten är jag redan sugen på att lägga upp till en ny. 

23 februari 2019

All the Angles

Precis innan nyår blev jag klar med Steven West- sjalen All the Angles. Den var ett försök i att gå utanför min comfort zone. 



Jag tror på att man måste utmana sig själv genom att testa nya saker, oavsett vilket ämne det gäller, om man vill utvecklas. Sen kanske man är nöjd med den nivå man håller i vissa perioder, och bara massproducera sockar eller koftor i samma mönster om och om, vilket också är helt okej. Men jag ville hur som helst testa något nytt. Både för att utvecklas teknikmässigt, men också för att se om jag kunde vidareutveckla min stil. Just detta försök blev dock inte helt lyckat. Att sticka sjalen var jätteroligt! Gillar hålvarven i avvikande färg, och det var också kul med alla kortvarv, men jag trivs inte med att ha den på. Utlagd såhär på en plan yta är den fin, men det är något med asymmetrin som gör att den inte känns helt bra på. Trots det ser jag den som ett lyckat försök i att utveckla mig i min stickning, och jag kommer säkert att hitta någon annan som vill ha sjalen istället. 

16 februari 2019

Harlow


Ibland är det roligt att testa något nytt. Jag har sett så många fina projekt i flerfärgspatent de sista åren, men har inte testat själv förrän nu. Ville ha ett projekt som var enkelt och som passade till en härva flerfärgat sockgarn som fanns hemma, så letade upp ett mössmönster av Andrea Mowry. Det var verkligen ett perfekt mönster att starta med! Man såg resultat snabbt, och även om jag inte förstod jättemycket av det skrivna mönstret till att börja med fanns det länkar till hennes videos på youtube vid varje nytt moment, och de var väldigt bra. Ni hittar dem, och massa andra videos hon har gjort, här

Mössan är helt och hållet vändbar, det kan ni se bra bilder på om ni går in på mönstersidan på Ravelry, men jag tog bara bild på den sida jag gillar bäst. Där är mitt spräckliga garn huvudfärg, och så har jag kombinerat med en ljust turkos nyans. Började med en mycket starkare färg som komplement till att börja med (en mörk petrol) eftersom fläckarna i huvudgarnet är väldigt mättade, men det blev inte alls bra. Det kändes för skarpt. Den ljusare nyansen gör att färgerna i det spräckliga garnet kommer fram bättre. Trots det är jag lite sugen på att sticka en till mössa i samma spräckliga garn kombinerat med en antracitgrå. Tänker att det gråa kanske gör att det spräckliga framträder mer då än när man kombinerar med en färg? 

Mönster: Harlow av Andrea Mowry
Garn: Heehog Fibre Sock och Regia Trend & Color
Stickor: 2,5 mm till kanten och 3 mm till resten

10 februari 2019

Färgglatt värre

För ett år sedan köpte jag en härva sockgarn som såg pastelligt ut på skärmen, men det var inte pastelligt när det kom hem. Det var istället ganska grällt. Först använde jag det därför som påskpynt, och sedan har det legat till sig lite, men nu tog jag fram det och stickade sockar. 


Förutom att garnet är grällt är det även mer lila i början av härvan än i slutet, så jag har en socka med ganska många stänk av mörklila, och en med betydligt färre. Men som tur är är det ju inte färgen som värmer, och dessutom kommer de ju inte synas så mycket i jobbarskorna i vår. 


Mönstret är Vanilla Reversed som är jätteroliga att sticka! Det här är mitt tredje par.


Mönster: Reversed Vanilla av Vanessa Fletcher
Garn: Piratenwolles sockgarn
Stickor: 2 mm

20 januari 2019

Buck Yeah!


Sista påbörjade projektet 2018, första avmaskade 2019.


Jag är så nöjd med dessa vantar! De var sannerligen inte lätta att sticka, men de är enligt min åsikt bland det coolaste jag åstadkommit med ett par stickor. 


Själva stickandet då? En pina från start till mål. Till att börja med skulle det stickas en dubbelvikt bård. Den första jag gjorde blev alldeles för stor. Levde i förnekelse och spelad övertygelse om att den på något mirakulöst sätt skulle krympa längs vägen, men det gjorde den inte som ni kan se på bilden ovan. Så efter några cm blev det alltså kapitulation och omstart. Nöjd till sist, men tråkigt just då. Själva mönstret sen var också en utmaning. Jag såg ju redan innan jag köpte det att det var långa flotteringar på ovansidan av vantarna, men tänkte att mönstret var så pass snyggt att det vägde upp. Så tycker ja fortfarande, men det var ändå inte roligt att binda in trådar över partier med nästan 30 maskor av samma färg. Det var lite av en lättnad varje varv när jag kom till vantens undersida. Det känns roligt att ha stickat mönstret en gång, och att se att jag faktiskt kunde få dem snygga även fast de bjöd på stora utmaningar, men jag tror inte att jag kommer att sticka dem igen. I alla fall inte på väldigt länge.


Mönster: Buck Yeah! Mitten av Natalie Syversen
Garn: Karen Noe Design Shetland Wool
Stickor: 2,25 mm

04 januari 2019

Stickmarkörer

Ingen har väl missat att stickning är en materialsport? Det finns en hel djungel med stickor och olika tillbehör som man kan ha. Jag är varken en sån som måste ha speciella stickor (även om jag har mina favoriter) eller så många andra prylar heller för den delen, men något jag inte klarar mig utan är mina stickmarkörer. 


Min favoritbutik att köpa markörer från är Rosy Retro som finns på Etsy. Jag beställde en omgång från henne precis innan jul, och nu i mellandagarna kom de fram. Det som är extra roligt med att handla från den här butiken är de underbart söta små paketen man får. Markörerna är inslagna i silkespapper, och man får alltid med en liten extra förpackning med ett prov av en annan markör och en tepåse. Absolut inget jag förväntar mig, och därför blir jag så himla glad av det!


Såhär ser de ut denna gång. Pärlor skiftande i oljelika färger. 


Dock var det lite taskig planering från min sida att köpa dem precis innan jul, för i julklapp av min fina mamma fick jag en uppsättning stickmarkörer i mina favoritfärger som hon har gjort till mig! Nu behöver jag alltså inte fylla på med markörer på länge.

02 januari 2019

Rådjursvantar


Har en kompis som frågade om jag kunde sticka henne ett par vantar. Hade egentligen inte tid när hon frågade, men det var okej att det dröjde av, så då sa jag ändå ja. Har stickat till henne tidigare, och vet att hon verkligen uppskattar jobbet bakom. Vi bollade lite olika mönster, men kändes inte klockrent med något av dem, men så hittade jag det här. Buck Yeah! av Nathalie Syversen. Helt förskräckligt att sticka eftersom det är långa flotteringar precis överallt, men blir så snyggt! Mer än hälften klart nu, så ska försöka sticka klart dem innan jag börjar på något nytt. 

01 januari 2019

Stickåret 2018

2018 var året som jag stickade sockor och koftor. Det blev hela tio sockprojekt och elva koftor. 


Gällande sockor har jag inte testat så mycket nya tekniker eller mönster, men jag är ändå väldigt glad över flera av paren. Mest nöjd är jag över mina Fergussockar som jag stickade i sockgarn från Dusty Dimples. Dels för att mönstret är fint, dels för att garnet är jättefint!



Det projekt jag är mest nöjd med är annars min Nanook. Jag vågade verkligen gå utanför min comfortzone när jag stickade den, och jag är också nöjd att jag verkligen stickade klart den även fast jag var väldigt osäker på vad jag tyckte om projektet medans jag stickade på det. 



De mest använda projekten som jag stickat under året är en av mina Salalkoftor och en sjal i fantastiskt fint Malabrigo Arroyo. Koftan är verkligen den perfekta klänningskoftan längdmässigt, och jag har den ofta över vardagsklänningar på jobbet. Sjalen gillar jag mest på grund av färgen, och rosa/lila verkar vara ett återkommande tema i år. Får se om det fortsätter 2019.