Koftan som ska passa till allt

Jag har länge tänkt att jag ska sticka mig en mörkgrå kofta. Jag är en mörblå människa. Alltid när jag inte vet vad jag ska ta på mig, när jag vill vara lite prydlig eller när jag bara inte orkar bry mig men ändå vill se proper ut väljer jag mörkblått. Det är mitt svarta. Men även om mörkblått passar till mycket passar det inte till allt. Rätt ofta har jag därför känt behovet av en mörkgrå kofta. En som är tillräckligt mörk för att passa till allt, men som inte får mig att se för blek ut. Och i höstas hände det. Jag tog tag i det hela och köpte mig antrazitgrått garn. Koftan tog ett tag att sticka, den var ett av projekten som var på gång och som fick ta en paus när jag bröt handleden i vintras, men häromdagen blev den till slut klar!

Jag har stickat Ankers Cardigan My Size av Petiteknit. Mönstret över oket är så pass diskret att koftan går att använda till allt, men det är ändå lite roligare än bara en slätstickad kofta som jag brukar sticka.

Mönstret i närbild. Oket var faktiskt riktigt kul att sticka. Jag var lite orolig för att halsringningen skulle töja sig, så jag har gjort uppläggningen som en tubular cast on med stickor 2mm. Stickade fyra första varven på den stickan, två varv på 3 mm och resten på 3,5 mm. Tror att det blev bra. Det har inte töjt sig ännu i alla fall.

Jag var lite inne på att jag skulle hitta knappar som smälte in helt i koftan, men till sist blev det, som vanligt, pärlemorknappar. Hade ett gäng svarta hemma, och tycker de smälter in rätt bra de med. 

Garnet är antracitgrått Klompelompe Spøt. Jag är inte jätteförtjust i ren alpacka, men i blandning gillar jag det. Då ger det så fin lyster till garnet samtidigt som man har kvar ullens stuns. Tyckte garnet fyllde ut bra, det är mjukt och det känns ulligt.

För att få upp koftan lite i nacken gjorde jag några extra varv på bakstycket innan jag började sticka runt på kroppen. Det ger fler maskor på ärmarna när man ska lägga upp dem, så kräver lite omräkning, men tycker det blir väldigt bra. Evil.knits har skrivit ett inlägg om den här tekniken på Instagram som jag tycker är bra. Jag har använt den här tekniken på flera tröjor nu, och tycker den är mycket bättre än förkortade varv i nacken. 

Mönster: Ankers Cardigan My Size av PetiteKnit

Garn: Klompelompe Spøt

Stickor: 2,3 och 3,5 mm

Koftan för svala sommarkvällar

För snart två år sedan var jag i Norge med jobbet. Vi skulle spendera en halvdag med fri aktivitet i Olso, och jag hade bestämt mig för att bara strosa omkring och ta det lugnt. Så vem tror ni sprang som en tok mot Grünerlökka när butikerna skulle öppna? Jag hade kollat lite innan, och var sugen på att köpa Tweedy från Pickles. Jag hade redan stickat en blå och en gräddvit kofta i det garnet, och tycket det var så mysigt. Så Tweedy blev det. Valde länge mellan en lila och denna turkosa, men turkost är ju ändå min absoluta favoritfärg. Jag hade tänkt sticka mig en kofta till vintern, men i kassan sa tjejen som expierade mig att "Å vilken fin färg du valt! Den skulle passa så fint till en sommarkofta". Sen blev garnet liggande, och jag har funderat mycket på vad jag ska göra av det. Men det där med sommarkofta har legat och gnagt, och till sist fick den bli en helt enkel Novice Cardigan av Petite Knit. En turkos fluffig dröm att dra på sig efter kvällsdoppet de där svala sommarkvällarna. 

Mönstret var väldigt enkelt att sticka. Man började uppifrån, ökade för axlarna, och sedan var det bara att sticka på. Ärmarna är helt raka ner till mudden. Det känns lite ovant med så mycket vidd i dem, men det är väldigt skönt. 

Knapparna hade jag hemma sedan tidigare, och tycker de blev så fina till garnet! De är rätt stora, och skimrar i olika blå nyanse. En av loppisarna i stan har en väldigt organiserad hylla där knapparna inte bara är slängda i en stor burk, utan sorterade. Trots det säljs de för en spottstyver. Hittar jag något fint på den där hyllan brukar jag inte kunna hålla mig från att köpa med det hem, och rätt vad det är hittar de sitt perfekta projekt. Precis som nu.

Mönster: Novice Cardigan Chunky Edition av Petite Knit

Garn: Pickles Tweedy

Stickor: 4,5 mm

Nytt garn och Ankers

Hur vi kom in på det vet jag inte, men idag berättade en av mina kunder att han har alpackor. Såklart blev jag intresserad och berättade om hur mycket jag stickar. Efter fältbesöket blev det därför avfärd mot gårdcentrum för en pratstund med djuren. Det är så häftigt att direkt, från det att man kliver över staketet, känna att det här är riktiga personligheter. Några alpackor var pratsjuka och lät mig klia dem medan andra var väldigt reserverade, till och med när husse kom med matspannen. Bara detta var ju en fin avslutning på besöket, men det visade sig dessutom att familjen tagit till vara på ullen och låtit spinna upp den på ett lokalt spinneri. Vilken ynnest att få kolla i lådorna märkta med garntjocklek och vilken alpacka garnet var spunnet av! Efter pratstunden i hagen hade jag siktat in mig på några vita nystan, men så fanns det en låda med chokladbrunt garn. Det kom från alpackan Labolina som inte längre levde. Hon hade bott merparten av sitt liv på Kolmården, och slutet på min kunds gård. Tre härvor fick jag med mig hem, och det känns så häftigt. Jag kommer snart att ha en sjal där jag vet exakt var materialet kommer från. Dessutom vet jag att djuret som producerad ullen, utan några som helst tvivel, haft ett bra liv. Det kommer helt klart att ge stickningen en extra dimension. 

Annars stickar jag mest på en Ankers i koftversion just nu. Jag stickar i en mjukt gul färg som kallas halmgul i Sandnes Duo, och det blir så härligt. Det känns verkligen som att det här garnet fått de bästa egenskaperna från de ingående materialen. Fallet från bomullen, och mjukheten från ullen.