En stickkompis tipsade om mönstret Sotarmössa från Garnhumlans blogg. Det är en mössa som stickas uppifrån och ner! Så himla smart. Så skönt att inte behöva oroa sig för om garnet ska räcka eller om man börjar minska på rätt ställe. Här är det bara att prova på vägen eller sticka så långt garnet räcker. Det är egentligen inte min typ av mössa, men gillade konceptet så mycket att jag var tvungen att testa ändå. Den blev lite stor. Rekommendationen för ett dk- garn var att öka till 100 maskor. Jag tyckte det verkade litet, så ökade en omgång till vilket betydde 120 maskor. Det funkar, men jag kommer stanna på 100 maskor nästa gång.
Garnet då? Fru Valborg Squishy Merino DK! Det var precis lika trevligt att sticka i den här gången som förra. Det är som att ha små moln i händerna. Garnet stickar sig nästan självt. Färgen är i ljusaste laget för att passa på mig, men med min mintfärgade jacka till funkar det förvånansvärt bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar