Det perfekta spetsmönstret för en kofta

Min första Salal stickade jag i höstas. Sen dess har jag redan hunnit sticka två till! Fast egentligen är det mest spetsmönstret jag använt, resten av koftorna är efter eget tycke, men spetsen känns helt perfekt. Det gör koftan lagom spännande, utan att det blir för mycket. 

Min andra Salal ser ut ungefär som den första. Den är kort som i originalmönstret för att passa till framförallt klänningar. Garnet är Cascade 220 heathers, som jag verkligen gillade att sticka med! Det var mjukt och trevligt, men samtidigt verkar det hålla utan att noppa. Dessutom älskar jag att det är lite liv i det.

Min tredje Salal gjorde jag längre. Garnet är Onion Organic Cotton+ Merino Wool som införskaffades på en jobbresa i Danmark i fjol. Jag tycker om resultatet, men det var inte förlåtande att sticka i. Alla skillnader i stickfasthet mellan varv syntes väldigt väl, så jag har faktiskt stickat ett par delar flera gånger. Kanske beror det på färgen också. Allt syns ju bättre i ljust garn än i mörkt. Just ljusgult känns annars som en hit! Visste inte att jag trivdes så bra i den färgen, men nu kan det nog bli fler gula plagg. 

Ny mössa

Nån gång efter nyår försvann min svarta mössa. Jag hade egentligen tänkt att jag skulle sticka om den från första stunden som den var klar eftersom jag tyckte att den blev för lång, men det blev aldrig av. Såklart var det ändå inte kul att bli av med den, men det gav ju tillfälle att sticka sig en ny, bättre mössa istället. Så det blev en Tangled River.

Mönstret är gjort av Woolly Wormhead, en designer som har gjort nästan hur många mössmönster som helst (eller 292 stycken om det ska vara exakt). Jag har flera mönster som jag skulle vilja testa, men Tangled River fick bli först ut. Det var enkelt att följa, och jag tycker resultatet blev okej.

Jag har stickat i Peer Gynt från Sandnes, men det är verkligen på gränsen till att vara för tjockt. Jag har kortat av mössan en repetition, så den blev inte så pösig som originalet, och då funkar det. Hade jag stickat den längre hade det nog blivit betydligt sämre. Det är ju dessutom ganska mycket stadga i Peer Gynt. Jag tror att ett garn med mer fall hade gjort sig aningens bättre. Men varm och skön är den i varje fall!

Mönster: Tangled River av Woolly Wormhead

Garn: Sandnes Peer Gynt

Stickor: 3 och 4 mm

Så många projekt

En av mina stickkompisar, Stick å brinn (kolla in hennes blogg om du inte redan gjort det), har i flera omgångar gjort listor med sina pågående projekt och haft olika mål för att minska dem. Eftersom det är så himla kul att påbörja, och ibland inte lika roligt att ta sig igenom transportsträckan i mitten av arbetet, har jag också en hel del projekt på stickorna just nu. Känns därför som att det är dags att rensa lite. Nedan följer därmed listan med mina projekt.

Pågående projekt (börjar med projekten på bilden ovan, från vänster till höger, uppifrån och ner):

1. Zickzack, poncho från Sandnes
2. Sergelsocka
3. Nanook
4. Variant av Lewenvick
5. Variant av Salal
6. Hjertesockan
7. World´s End Socks
8. Babyfil i restgarner
9. Vanten Märta
10. Vanten Felicia
11. Blomstervante
12. Babysockar
13. Rheinlust
14. Little Cabin
15. Pannband med fläta
16. Tangled River
17. Sotarmössa

UFO:n

1. Ivy Line
2. Rosa klänningskofta
3. Spring Roses
4. Österkofte
5. Knäsockar
6. Sassafras

Av de påbörjade projekten är det bara sjalen Rheinlust som har ett överhängande hot att bli ett UFO, och listan med UFOn är inte så jättelång (med mina mått mätt). UFO- listan rensade jag nämligen för ett par år sedan, och efter det har jag lyckats ha den på en bra nivå. De projekt som ändå finns på den är där av lite olika anledningar. Ivy Line är jättefin, men jag tycker inte att garnet jag valt får tillräckligt snyggt fall. Den rosa klänningskoftan är det väl inget större fel på mer än att den är tråkig. Österkofte och vantarna Spring Roses kommer jag nog att sticka, de har bara gått i stå. Knäsockarna och mössan Sassafras tvivlar jag dock på att de någonsin kommer att bli klara. De borde repas. 

Målet med listan då? Jag vill främst jobba med listan med pågående projekt. Första målet får bli att komma ner på 10 pågående projekt, nästa att komma ner på 7. Jag brukar alltid vilja ha ganska många pågående projekt att välja mellan. Så nu börjar arbetet. Tänker att jag ska avge rapport ca en gång per månad, så skulle tro att jag återkommer med den första i slutet av mars. 

Troubadour II

Troubadour nummer II är klar!

Jag älskar garnet samtidigt som jag inte tror att jag kommer att använda sjalen särskilt mycket på grund av färgen. Den är så himla fin, olika toner av mint med stänk av lila, men jag tror nyansen är för ljus för att jag ska trivas i den. Är ändå nöjd med att ha stickat den, och om jag inte vill använda den själv går den ju alltid att ge bort. 

Mönster: Troubadour

Garn: Pom Pom Merino Single från Kässäkerho Pom Pom

Stickor: 3,5 mm

Sotarmössa

En stickkompis tipsade om mönstret Sotarmössa från Garnhumlans blogg. Det är en mössa som stickas uppifrån och ner! Så himla smart. Så skönt att inte behöva oroa sig för om garnet ska räcka eller om man börjar minska på rätt ställe. Här är det bara att prova på vägen eller sticka så långt garnet räcker. Det är egentligen inte min typ av mössa, men gillade konceptet så mycket att jag var tvungen att testa ändå. Den blev lite stor. Rekommendationen för ett dk- garn var att öka till 100 maskor. Jag tyckte det verkade litet, så ökade en omgång till vilket betydde 120 maskor. Det funkar, men jag kommer stanna på 100 maskor nästa gång. 

Garnet då? Fru Valborg Squishy Merino DK! Det var precis lika trevligt att sticka i den här gången som förra. Det är som att ha små moln i händerna. Garnet stickar sig nästan självt. Färgen är i ljusaste laget för att passa på mig, men med min mintfärgade jacka till funkar det förvånansvärt bra. 

Vår i luften

När jag känner vår i luften blir jag alltid sugen på pasteller och klara färger. Perfekt då med en sjalstickning i mintfärgat garn med rosa stänk.

Salal

Det var kärlek vid första ögonkastet när jag såg Salal första gången. Egentligen ville jag sticka den precis där och då, men problemet var att mönstret bara kunde köpas i en tidning, inte som enskilt mönster. Jag var så nära att klicka hem den där tidningen, flera gånger, men det tog emot eftersom Salal var enda mönstret i hela tidningen som jag egentligen ville sticka. Jag hade inte förstått att det faktiskt skulle släppas som enskilt mönster, men först efter ett år. Så när det hände var det en riktigt bra överraskning, och då köpte jag det och började sticka direkt. 

Den har varit klar sedan i höstas, hamnade inte på bild förrän i mellandagarna och kom inte med här förrän nu. Men jag tyckte så mycket om mönstret att jag redan har stickat en till! Ska fota den med nån dag, men det där med korta dagar och heltidsjobb försvårar en del.

Jag tycker spetsen på den här koftan är så lagom. Den är tillräckligt mycket för att göra koftan intressant, men den tar inte över. Jag mixtrade lite med maskantalet över axlarna, la upp färre maskor än mönstret sa, så jag stickade en rapport mer på spetsen innan jag började minska den. Annars hade spetsen blivit för kort. Den är lite på gränsen nu med, så på den andra koftan har jag förlängt en rapport till. Men det gör inget. Jag älskar den ändå!

Mönster: Salal av Andi Satterlund

Garn: Dops Lima

Stickor: 2,5 mm

En till liten kofta

Eftersom jag inte var helt nöjd med den gula babykoftan jag stickade var jag tvungen att sticka en till. 

Den här gången vände jag också på hälften av ökningarna, men jag bytte också håll på dem. Jag lyfte första maskan på varje varv också, och då blev kanterna mycket snyggare.

Garnet heter Disco Color. Bara namnet gör det ju värt att sticka med! Sedan kunde jag såklart inte stå emot något som var både turkost och glittrigt. 

Liten kofta som blev lite större

Ibland är det skönt med ett snabbt projekt, och då är barnkläder perfekta. Jag hittade ett mönster som jag tyckte verkade roligt häromdagen, och la upp direkt. Tanken är att den ska bli en present till någon liten nyfödd så småningom, så jag stickade den minsta storleken. Sedan var jag lat. Jag använde nämligen ett garn som jag redan hade börjat sticka med, så jag stickade den nya koftan samtidigt som jag repade upp den gamla. Koftan blev därför lite ojämn, så när kroppen var klar gav jag den ett dopp så att maskorna skulle jämna ut sig. Det gjorde de, men jag fick också bieffekten att koftan växte, främst på längden. Den blev hela 6 cm längre, så kanske kan bli en klänning nu istället. Egentligen kanske jag borde ha förstått att det skulle bli så. Koftan är stickad i rätstickning, och dessutom i ett mjukt merionogarn, men trodde inte att det skulle bli riktigt så illa. Sedan finns det fler saker som jag inte riktigt tyckte om, som att ökningarna i oket inte var symmetriska (men det gjorde jag om) och så borde jag ha lyft första maskan på varje varv. Kanterna blev nämligen lite lösa nu. Verkar alltså som att jag måste sticka en till, men i annat garn. 

Mönster: Playtime Av Versaci Knits

Garn: Pickles Extra Fine Meino

Stickor: 3 mm

Rosa fluff

Ny vinterjacka betyder ju att man måste sticka en ny matchande halsduk eller sjal. Det vet väl alla? Så därför beställdes det hem knallrosa Malabrigo Worsted. Alltså, det garnet! Det är som att ha små rosa moln runt halsen! Så mjukt och varmt. Perfekt när vintern äntligen kom.

Mönster: Bias Scarf with Ribbed Cables
Garn: Malabrigo Worsted
Stickor: 5 mm