Sammanfattning av 2017

Så var det återigen dags att sammanfatta ett stickår. Tiden går så fort! Här kommer en summering av 2017.

Mest av allt stickade jag sockar. Hela åtta par blev det. Jag tycker att jag har återfunnit glädjen i sockstickandet 2017. Har både testat nya garner och nya tekniker, och det är alltid roligt att känna att man utvecklas. 

Det jag stickade näst mest av var sjalar, vilka blev sju stycken. Den i mitten är den som var allra roligast och sticka, men den blev så olik allt annat jag gjort. Det var också därför som den blev en julklapp till en mycket glad och nöjd mor.

Vilka projekt är jag då mest nöjd och glad över? Utan inbördes ordning:

Längst till vänster på bilden har vi restgarnsfilten baserad på sjalmönstret Pop Beads. Den är med i topp tre eftersom det kändes som en riktig seger att jag verkligen fick den klar! Sen tycker jag att den är härlig med all färg också. 

I mitten är koftan Polly i garnet Silkgarden Solo från Japanska Noro. Det är det finaste garnet jag någonsin stickat i! Jag är ju svag för tweed, och jag fullkomligt älskar hur det här garnet skiftar i olika färger och nyanser.

Sist men inte minst återfinns den mönsterstickade koftan i lett lopi till höger. Av det jag stickat under året så är den det jag använt allra mest. Den är perfekt att ha under en jacka när det är riktigt kallat, men funkar också bra som ytterplagg på våren och försommaren när solen börjat värma lite. 

Vad jag tar med mig från året är också alla fina stunder med stickkompisarna, både gamla och nya! Det är verkligen kul att kunna dela sin hobby med andra, och alla dessa fina stickmänniskor förgyller verkligen mitt liv.

Troubadour

Roligt mönster, och underbart garn. Kan man få en bättre kombination? Tog bara 10 dagar att sticka klart den här sjalen, för jag ville hela tiden sticka lite till. 

Mönstret var ett spetsmönster med ett diagram om 24 varv som man upprepade tills man var nöjd med storleken. Jag stickade 12 omgångar. Då blev den tillräckligt stor för att kunna knöla ihop lite så den värmer rejält, men fortfarande inte för bylsig. 

Mönster: Troubadour

Garn: Malabrigo Sock

Stickor: 3,5 mm

Improvisation som funkade

Jag hittade ett fint tyg sist jag var på Olssons Tyger. Köpte en bit, klippte ut delar efter en t-shirt jag hade hemma och sydde ihop. Blev förvånansvärt bra! Det är en enkel modell som bara har två stycken och är ganska vid, vilket jag skulle tro gör den lite mer förlåtande än många andra modeller när man är nybörjare på att sy.

Minen är inte den bästa, men det får jag bjuda på. Det var för mörkt för att fota inne, och den östgötska vintern visade sig från en sin mindre bra sida (+6 grader och regn i sidled). 

En till sjal i lyxgarn

Förra helgen var jag inne på lokala garnaffären och unnade mig ännu mer fingarn, två härvor Malabrigo Sock. Det är så härligt att sticka i! Det känns precis som Fru Valborgs garn, att det nästan stickar sig självt. Stickningen blir ännu roligare, och jag har snart en sjal till i min ägo. 

Vantar med rosor

En nära vän frågade om jag kunder sticka ett par vantar åt henne. Det blev vantar med rosor på.

Vi valde mönster tillsammans, och det blev Jenny Pennys "Ruffles and Roses", men utan volanger. Tycker många av Jennys mönster är fina, och skulle gärna sticka fler av dem. Jag gillar den sirliga designen. Garnet är Karen Noes Shetlandsull, och det passade helt perfekt till det här mönstret. Det är lagom tunt, fluffar ut fint efter tvätt, och så gillar jag att det skiftar lite i färgen. 

Lyxig sjal

Jag har stickat mig en riktig lyxsjal. En sjal i garn från Fru Valborg!

Hela vägen till stickhelgen i Lövstabruk satt jag bredvid nya stickkompisen S som var iklädd en tröja stickad i Fru Valborggarn, och den var helt fantastisk. Jag har spanat på Fru Valborgs garner tidigare, men det har aldrig blivit av att jag beställt. Men den där tröjan blev det som avgjorde det för min del, så när jag hittade två härvor Merino DK i färgen "Suspicios Minds" (alltså, bara namnet gör ju att garnet är värt att köpa) slog jag till. Jag hade egentligen tänkt sticka en stor sjal att ha till vinterkappan, men eftersom det inte fanns fler härvor fick jag välja en lite mindre. Den går att använda till ytterplagg, men allra bäst tycker jag att den kommer göra sig över en enkel tröja eller klänning, och det kan man ju verkligen ha användning av den här årstiden. 

Mönster: Haruni Crescent

Garn: Squishy Merino DK från Fru Vaborg

Stickor: 4 mm 

Säkra vantar

Lagom till det att vi ändrade till vintertid började jag sticka på ett par vantar i reflexgarn. Perfekt att ha på kvällspromenaderna.

Jag har använt reflexgarn som bottengarn och vanligt ullgarn till detaljerna. Det fanns svart reflexgarn med, men då syntes reflextråden väldigt tydligt. I det ljusgrå garnet syns reflexen inte alls när det är ljust, och det tycker ja är snyggast.

En fantastisk stickhelg

Förra helgen var jag på stickhelg i Lövstabruk. En helt fantastisk helg där jag verkligen kunde ladda batterierna och fylla på inspirationskontot! Träffade massor av trevliga stickerskor/stickare och fick vistas i en väldigt pampig och vacker miljö.

Att träffa andra som stickar ger så mycket inspiration! Det är en helt annan sak att se plagg i verkligheten än på bild. Jag har till exempel tyckt att både Palmetto och Flöjten är koftor som är coola, men inte för mig, men efter att ha sett flera av båda på Lövsta är jag inte lika säker längre. Skulle nog tro att det blir en Palmetto någon gång framöver i alla fall... 

Min tredje Polly

Koftan Polly kan vara det bästa koftmönstret som någonsin gjorts. Här är min tredje kofta i just det mönstret.

Den här gången har jag stickat i Noro Silkgarden Sock Solo som är helt fantastiskt fint. Från början hade jag inte tänkt sticka någon kofta i det, utan jag köpte bara ett nystan. Men det var så vackert att det förtjänade att bli en kofta, så jag fick komplettera. 

Första försöket med den här koftan gjorde jag i mars i år, men då blev den alldeles för stor. Sen hamnade den i ett mörkt hörn fram tills dess att Strikketerapi utannonserade KALen sjølvsagtsamstrikk. Den gick ut på att man skulle sticka sig något eget, helst lite större, plagg. Nu brukar ju jag mest sticka åt mig själv, så jag behövde ju ingen putt framåt så, men jag tyckte ändå att det passade att sticka med just Norogarnet till den här KALen eftersom det är så fint.

Knappvalet var jag lite velig med. Jag köpte först rosa plastknappar med lite guldglitter i, men till sist blev det mina favoriter, pärlemorknappar, istället, och det känns helt rätt. De blev trots allt ljusrosa, vilket tar upp skiftningarna i garnet väldigt fint.

Mönster: Polly av Linnea Öhman

Garn: Noro Silkgarden Sock Solo

Stickor: 3,5 mm

En väldigt blingig sjal

I somras gick jag "all in" och köpte garn som jag verkligen inte brukar köpa för att göra en sjal, och här har ni resultatet. Av min far fick sjalen den mycket diplomatiska recensionen "den är inte riktigt som det du brukar sticka", och jag tycker det är mitt i prick. Jag tycker att sjalen är häftig, men jag vet inte om jag kommer att trivas i den. Just därför har jag inte använt den ännu, även om den varit klar ett bra tag. Men jag känner ingen sorg över det, för även om jag inte skulle trivas i den så vet jag någon annan som skulle göra det... Dess öde får därför vara oklart ett tag till. 

Mönster: Striped Esjan av Steven West

Garn: Hedgehog Fibres sock, Permin Angel, Sandnes Lanett och Du Store Alpacka Bling

Stickor: 3,5 mm

Vanilla is the New Black

Jag kan inte sluta sticka sockar. Så snart jag är klar med ett par lägger jag upp ett nytt par. Här är ett par i mönstret Reversed Vanilla. 

För den som inte följer den brittiska/amerikanska stickvärlden är "Vanilla Socks" ett uttryck för att beskriva helt vanliga sockar som inte har några krusiduller. Jag har stickat efter ett mönster som heter Reversed Vanilla, vilket är en omarbetad version av mönstret Vanilla is the New Black som blev galet poppis för ett tag sedan. Enda skillnaden mellan mönstren är att Reversed Vanilla stickas från tån och upp medan originalmönstret stickas från skaftet och ner. Hela grejen med det här mönstret är annars hälen som inte är lik någon annan häl jag testat. Den blir så snygg!

Garnet är en av de härvorna jag köpte från Piratenwolle i somras, och jag gillar det verkligen. Precis lagom spräckligt för att vara intressant, men utan att kännas skrikigt. 

Jag ville att dessa sockar skulle bli riktigt tajta så att de funkar bra att ha i skor i vinter, så jag stickade dem lite kortare än vad jag vanligtvis brukar. Resultatet blev extremt tajta sockar. Såhär i efterhand skulle jag ha stickat 0,5- 1 cm extra innan jag började med hälen, men det får jag väl testa på nästa par istället.

Mönster: Reversed Vanilla av Anne Fletcher

Garn: Sockgarn från Piratenwolle¨

Stickor: 2,25 mm

Provstickar

Jag håller på med massor av projekt just nu (som vanligt) men funderar ändå på vad jag kan sticka härnäst. För ovanlighetens skull har jag därför stickat provlappar!

När jag funderar på vad jag verkligen behöver i min garderob är det två saker som jag kommer att tänka på. Dels en ljusgrå kofta, för det har jag tänkt att jag borde sticka i flera år, men också en rosa kofta. Jag har redan flera rosa koftor, men bara tunna varianter i jersey och maskinstickat. Ingen som är tjock nog att ha på vintern för en frusen själ som mig. 

Till att börja med stickade jag en provlapp i en tråd pickles merino tweed och en tråd tunn alpacka (den i mitten). Jag är lite petig med att få ett jämnt färgresultat, och eftersom merino tweeden drar åt hallonrosa medan alpackan är mer bubbelgum var jag inte helt säker på vad jag tycket om resultatet. Jag köpte därför ett nystan Loden som jag trodde skulle vara knallrosa, men det var det inte. Blev ganska besviken när jag fick hem nystanet i brevlådan, men det var innan jag stickade upp det. Nu älskar jag färgen! Tror även att den passar mig som har väldigt ljus hy lite bättre med, så det kommer definitivt bli en kofta i det garnet. 

Förutom de rosa provlapparna har jag även stickat en ljusgrå provlapp, och den blev så fin! Kommer att bli så snyggt med en kofta i den färgen och med pärlemorknappar till. Nu ska jag alltså bara bestämma mig för vilken kofta som ska stickas först. Lutar åt en grå, men man vet aldrig. Har lovat mig själv att sticka klart en av mina påbörjade koftor innan jag beställer mer garn, så känslan när jag gjort det får avgöra. 

Fler sockar

Under skörden klickade jag hem ganska många nystan sockgarn från olika indiefärgare. Så fort mina blomstersockar var klara började jag därför på ett nytt sockmönster, nämligen Mosaic Marbles. 

De här sockarna bygger på lyfta maskor, så man stickar alltid bara med en färg. Originalet är uppstickat i två enfärgade garner, vilket gör att mönstret blir väldigt tydligt. Jag tycker inte riktigt om det, men genom att sticka med ett enfärgat garn och ett garn som är lite melerat fick jag ett mer abstrakt intryck. Perfekt i min smak!

Det melerade garnet var lite av en chansning när jag köpte det. Jag visste inte om jag skulle tycka att färgerna var för dova, men jag blev så positivt överraskad när jag fick hem garnet! Det är verkligen jättefin. Basen är dovt blå, och så är det inslag av olika nyanser av blått, grönt och plommon, och det gjorde sig mycket bättre i verkligheten än på bild. Färgaren kallar sig Miss Mothballs och bor i Tyskland. 

Mönster: Mosaic Marbles

Garn: Sockgarn från Miss Mothballs

Stickor: 2 mm

För att inte hamna i fällan med ännu fler sockar där jag bara stickat en av två bestämde jag mig för att jag inte fick starta ett nytt projekt innan Mosaic Marbles var klara. Därför stickade jag dem i rekordfart för att få sätta stickorna i de här garnerna. Det melerade kommer från en annan indiefärgare, Piratenwolle som också är tysk. De här garnerna ska få bli ett par Rayanne. Det är också ett mönster som bygger på lyfta maskor och som har en fläta som löper över foten. 

Det där målet om att sticka klart två av mina påbörjade sockpar för att delta i Kammebornias sockKAL kanske ni förstår är ett minne blott. Jag ändrade det ganska snabbt till att sticka två par sockar istället. Lite fusk kanske, men stickning ska ju trots allt vara roligt. Dessutom har jag lärt mig en hel del nytt när jag stickat både "Call Them Cherry Blossoms" och "Mosaic Marbles" och det har gett mig mer sticklust och en liten kick att sticka fler sockar.

Blomstrande sockar

Årets skördestickning blev ett par sockar. Call Them Cherry Blossoms.

Det här mönstret finns gratis på Ravelry! Jag kan inte förstå hur det kan vara det, för det är så välarbetat och genomtänkt. Jag hade gärna betalat för det! Flera roliga detaljer som jag inte testat tidigare är till exempel konstruktionen av häl och tå. Jag tycker också om blommorna som är under hälen. De gör att sockarna ser extra välarbetade ut. Här var också ett exempel på hur bra mönstret var, för det stod till och med på vilken rad i diagrammet man var tvungen att vara på ett visst ställe för att kunna starta på en sista blomma! Inget jag förväntar mig från ett gratismönster. Så om man är en hyfsat erfaren stickare och vill prova något nytt rekommenderar jag verkligen de här sockarna.

Garnerna jag stickat med är ett enfärgat opal och så ett från Limmo Design med glitter i. Glittret syns inte på bilderna, men det är väldigt fint när man ser dem i verkligheten. Det tar inte över på något vis, men det glimmar till lite här och var när ljuset faller på dem. 

Mönster: Call Them Cherry Blossoms av Tiina Kuu

Garn: Sockergarn med glitter från Limmo Design och Opal 

Stickor: 2,5 mm

Ny höstmössa

Jag har funderat på att sticka en kofta i garn från Manduzana, men först ville jag testa hur garnet är. Köpte därför en härva i Softsock Sport och stickade mig en mössa. Man bör ju göra sig redo för hösten nu när den verkar närma sig.

Nystanet är så lila som ett nystan någonsin kan bli (på ett mycket positivt sätt) och så mjukt. Fick definitivt mersmak, så kan mycket väl bli så att jag köper garn till en hel kofta framöver. Som vanligt borde jag bara sticka klart några grejer först... 

Hjälpsamma människor

För några veckor sedan åkte familjen på en utflykt till Gränna. Jag hade kollat innan om det fanns någon garnaffär där, och det gjorde det, men den skulle inte vara öppen. Blev därför fantastiskt glad när där fanns en garnbutik till och som dessutom var öppen. Syter Lyster hette den. Där fanns massor av fint garn, främst i naturmaterial, och jag köpte med mig tre härvor silkegarn hem i den mest fantastiska färgen! 

Efter att ha stickat som en tok i två veckor fick jag klart en klänningskofta som jag hade tänkt ha på ett dop i helgen. Skulle bara skölja ur koftan, och det var då problemen startade. Garnet blödde nämligen, och det blödde mycket. Fick tips både av vännen J och vännen M, men inget hjälpte. Garnet fällde så pass mycket att koftan både blev blekare, flammig och dessutom lyckades jag inte skölja bort all färg över huvud taget.

Jag blev ganska ledsen över detta, och man kan ju tro att historien bara får detta tråkiga slut, men icke. Jag ringde nämligen till Syster Lyster, utan större hopp om att få någon hjälp eller kompensation, men fick ett helt fantastiskt bemötande! Idag var jag och lämnade in koftan som Hanne i affären ville ha för att visa för garnleverantören, och jag fick välja nytt garn! Så jag behövde alltså inte kontakta garnleverantören själv, och fick dessutom med mig tre fantastiska grå härvor från Ullcentrum hem istället. Jag känner mig bara så tacksam och glad över att det finns såna männsikor 💗. Så om ni har vägarna förbi Gränna kan jag varmt rekommendera er ett besök där!

Klänningen Clara

 Jag har stickat en liten liten klänning. Klänningen Clara. 

Varje gång jag stickar barnkläder blir jag så fascinerad över hur små de är. Förstår inte riktigt hur någon ska kunna komma i dem. De blir bara så oerhört söta.

Det här mönstret tycker jag är så himla gulligt med sitt bladmönster, så jag har bara längtat efter ett tillfälle att få sticka det. Tur då att släkten snart ska utökas med en liten! Garnet jag stickat i är drops baby merino, och det införskaffades i mars 2013 till en prickig halsduk som aldrig blev stickad. Känns lite extra kul när sånt garn kommer till användning!

Mönster: Clara Dress

Garn: Drops Baby Merino

Stickor: 3 mm

Testar att sy

 

Jag har testat att sy igen. Denna gång blev det ett linne. Förbättringspotential finns, men för att vara ett nybörjarprojekt är jag ändå nöjd. Jag ritade av ett linne jag hade hemma och klippte ut och sydde efter det. Sömnad är verkligen inte min grej på samma sätt som stickningen, men det skulle ändå vara kul att bli någorlunda bra på det. Och övning sägs ju ge färdighet, så det är väl bara att fortsätta sy.

En sjal med edelweiss

Det vita garnet jag köpte på Östergötlands Ullspinneri blev en sjal! Med en kant av vita fluffiga blommor får man väl lov att kalla den Edelweiss? Jag tycker i alla fall det. 

För sjalens bas har jag utgått från Helen Stuarts mönster Spindrift, och kanten kommer från sjalen Stac Shoaigh av Ysolda. Jag har stickat en Stac Shoaig tidigare, men tycker bättre om sjalar som är halvmåne- eller boomerangformade än originalets triangelform. Originalet har också flera spetsbårder utanför blombården. När jag tog bort dem tycker jag att blommorna framträdde mer, och det var precis vad jag ville uppnå.

Jag stickade mig en vit sjal 2011, och den har jag använt hur mycket som helst. Den är både noppig och nött nu, så det var verkligen på tiden att jag stickade mig en ny.

Fruktkassar

Jag har börjat sticka fruktkassar! Som många andra tycker jag att det vore skönt om man kan minska användningen av plast, och ett litet steg är att sticka sig egna kassar att använda när man går och handlar istället för att ta plastpåsar.

Förutom att använda när man går och handlar funkar kassarna dessutom perfekt som presentpåsar. Min första kasse fyllde jag med lokala specialiteter och hade med mig som present när jag hälsade på en släkting. 

Men nu vill jag sticka mig egna kassar! Jag har stickat en första, men det kommer att bli många fler.

Mönster: Garnomeras fruktkasse

Garn: Järbo 8/4

Stickor: 3,5 mm