Oslohuen

2020 tycks hittills vara mössans år. Jag följer upp kollegans reflexmössa med en Olsohue till mamma.

Önskemålet från mamma var en riktigt varm mössa, så den värmer även de där vinterdagarna när vinden viner ute på slätten, och jag såg direkt en chans att till sist få sticka en Olsohue! Kanten på Oslohuen är vikt i tre lager, så den bör stå emot även den östgötska blåsten. 

Svårast med det här mönstret var storleken. Jag började med storlek dam, men avfärdade den ganska snart som enorm. Bytte till mindre stickor och minsta storleken. Var nöjd ända tills jag testade och insåg att den uppvikta kanten ändå kräver lite extra maskor och att mössan satt som en stas över pannan. Slutade alltså med mindre sticka och storleken junior. Sen har jag kortat av mössan lite med, så den ska sitta tajt. Helt enligt önskemål.

Mönster: Oslohuen av PetiteKnit

Garn: Garnstudios Extra Fin Merino

Stickor: 3 och 3,5 mm

Årets första projekt

Årets första projekt blev en mössa. En kollega frågade innan jul om jag inte kunde sticka en mössa med reflex i som hon kan ha när hon är ute och promenerar sin hund på kvällarna. Så när jag var i garnaffären i mellandagarna fick hon vara med per telefon och välja färg, och sen var det bara att köra igång.

 

Jag har stickat i Svarta Fårets Reflexgarn som är 50 m/ 50 g, så det var en ganska snabb stickning. Jag började med en bred resår som kan vikas upp, så att mössans djup kan anpassas efter eget tycke, och fortsatte sedan i bruten resår. Till minskningarna har jag använt centrerade överdragshoptagningar för att störa mönstret så lite som möjligt. Enda problemet jag stötte på var att jag la upp ett maskantal som inte gick jämnt upp med minskningarna vid första försöket (skyller detta lilla missöde på att huvudräkningen inte fungerar ordentligt kl 22 på kvällen, vilket var den tid som jag valde att lägga upp första gången). Hälften av minskningarna hamnade därför över aviga maskor. Men det var ju som sagt ett relativt snabbstickat projekt, så jag repade upp och stickade om. Hade inte kunnat leva med det felet, speciellt inte när mössan är till någon annan.