Mina mest använda stickningar

När man bloggar blir det oftast så att man skriver om projekt som är på gång, eller som precis har blivit klara. Även om man känner sig nöjd med dem just då är det svårt att veta vad man kommer att tycka om dem sen, när man har använt dem ett tag och känt in dem. De där plaggen som har varit otroligt roliga att sticka eftersom de har annorlunda form, klar färg eller kanske en udda teknik blir för mig sällan de där riktiga trotjänarna i längden. Därför tänkte jag berätta lite om mina tre mest använda stickade plagg. 

  

På plats nummer tre kommer min första sjal i mönstret Troubadour. Den var faktiskt riktigt kul att sticka, men jag trodde inte att den skulle bli en sådan favorit som den verkligen är. Antagligen beror det på färgen. Jag gillar att sticka i glada, klara färger, blir glad av det, och projekten flyger av stickorna! Färgen på den här sjalen skulle jag inte riktigt kalla glad. Mer subtil och tillbakadragen. Just därför passar den till allt! Den är ju inte grå, utan den har en färg, men den är så pass dämpad att jag kan kombinera den med väldigt många andra färger. Lystern i garnet gör att jag kan ha den till min snyggkappa, men eftersom den inte sticker ut för mycket i formen kan jag lika gärna dra på den när jag ska ut på gärdena och jobba. Jag har stickat två sjalar till i samma mönster men i ljusare färger, och dem använder jag inte alls lika mycket. 

På andra plats kommer koftan i lettlopi som blev klar våren 2017. Den är lätt och varm, och jag använder den nästan varje dag på jobbet under våren och försommaren. Är det kallt har jag den som mellanlager under en jacka, och är det lite varmare fungerar den som ytterplagg. Den här koftan gav jag verkligen kärlek när jag stickade den. Jag stickade runt och klippte upp, och på insidan har jag sytt dit ett gammalt band som mamma hade hittat på loppis. Minns att det kändes som att det tog en evighet att sy. Knapparna ville jag först skulle passa in precis i färg, men I som jobbar på min lokala garnaffär hjälpte mig hitta de här lite vinröda som plockar upp mörkare stänk i det rosa garnet perfekt. 

Nummer ett av använda stickade plagg, utan konkurrenter, är en mörkblå kofta med vågig kant. Färdigstickad i november 2014, och använd så pass mycket att den håller på att gå i bitar. Den har heller aldrig känts som en favorit, men den passar till nästan allt. Jag vet inte hur många gånger jag stått och kollat in i garderoben på morgonen och känt att, "näe, orkar inte anstränga mig idag", och alla de dagarna har jag tagit på mig jeans, t- shirt och så koftan över. Då har jag känt mig både bekväm och hyfsat välklädd, och utan någon vidare ansträngning. Det var först när jag nu i våras stod på toan på jobbet och skymtade min ena armbåge i spegeln som jag insåg i vilken omfattning koftan har använts. Ett exempel på att enkelt kan vara oerhört bra. Relativt billig var den att sticka också. Använde Hjertegarns Lima. 

Eftersom den nästan är helt söndersliten på sina ställen har jag stickat mig en ny mörkblå kofta, men jag har också köpt lappar att sätta på armbågarna på denna. Ska bara förstärka stickningen lite innan jag sätter på dem, och sen räknar jag med att den håller ett tag till. Kanske inte kan användas som snyggkofta längre, men åtminstone till vardags. 

När besattheten slår till

För en dryg vecka sedan hittade jag vloggen catandwhite. Läste tyska i skolan, så tycker det är rätt bra övning att se på tyska stickvloggar ibland. Jag förstår inte allt, men tillräckligt för att det ska vara kul att titta. Nora som har den här vloggen har dessutom väldigt cool stil, så jag får mycket inspiration. 

Jag började inte kolla från början, utan hoppade in mitt i, och i avsnitt 28 kom den; Arbor Vitae. En tröja som jag när jag sett den på Ravelry bara ryckt på axlarna om men som jag blev störtförälskad i när jag såg Noras version. Det är en tröja med flätor designad av Joji Locatelli, och gavs ut i PomPoms vinternummer 2018. Bilden nedan är från Pompom. Kanske är det alla blommor på bilden som distraherat och gjort att jag inte kunnat se tröjans storhet tidigare? 

Jag började i vilket fall leta garn så snart jag hade fattat tycke för den. Var länge inne på ett sockgarn med tweedeffekt, men sen såg jag att kompisen M hade köpt ett otroligt fint mörksosa sockgarn med lite hampa inblandat. Det heter Admiral Hanf och kommer från Schoppel- Wolle. Sällan har jag längtat så mycket efter att ett paket ska komma! Jag var som ett barn på julafton när jag fick tag i det igår. Slet upp det redan på parkeringen utanför ICA där jag var och hämtade det, och garnet var precis lika fint som jag hoppats. 

Sen igår har jag knappt släppt stickningen. Den är så rolig, och jag tror det blir bra. Masktätheten ska vara 28/ 10 cm enligt mönstret, men jag hade svårt att få till det och tyckte också att det blev lite stumt när jag väl lyckades. Har därför gått ner en storlek i mönstret och stickar med 26 m/ 10 cm istället. Kommer säkert ta ett tag att få den klar, men jag ser fram emot varenda maska. 

Påskstickning

Till påsk ville jag ha ett nytt och roligt projekt att sticka på, så beställde en härva garn från Moods  of Colors och stickade ett par sockor (vad annar?).

Mönstret heter Robin Song 2 och är gjort av den ryska designern Svetlana Garanina. Hon har många snygga mönster i sin ravelrybutik! Mönstret var hela 16 sidor långt. Fick mig att baxna lite, men det var väldigt välskrivet och pedagogiskt. Alla moment var uppdelade i olika avsnitt, och det var många bilder med som visade var man var och vilka diagram som bildade vilka delar av sockorna. Känns som att mönstret är väl genomtänkt. Jag följde den minsta storleken eftersom jag ville att sockan skulle sitta tajt, och följde i stort sett hela beskrivningen. Enda ändringen är att jag la in vridna maskor på fler ställen än vad mönstret sa. Jag tycker de ser vridna ut på mönsterbilderna, även om det står att de ska vara vanliga räta maskor, och tycker också att de blev snyggast så.

Garnet är Moods of Colors True Corriedale. Det är ett icke superwashbehandlat sockgarn som var roligt att testa. Tyckte det blev snyggt, och det var också trevligt att sticka i. Min enda fundering är hur bra det kommer att hålla, för det kändes rätt mjukt och fluffigt. Enligt kompisar som har testat är hållfastheten bra, men utsatta ställen tovar ihop sig. Ska bli spännande att se om jag upplever samma sak.

Mönster: Robin Song 2 av Svetlana Garanina

Garn: Moods of Colors True Corriedale

Stickor: 2,25 mm

Födelsedagssockor

För ett par veckor sedan fyllde pappa år, och då fick han bland annat ett par sockor. Jag ville använda det garn jag hade hemma, så jag tog fram min andra härva tunt sockgarn från Helsingforsresan i somras, Louhittaren Luola av Väinämöinen. Det har en så fin buteljgrön färg som inte riktigt vill fastna på bild.

Mönstret är ett vanligt basmönster, men med ränder som skapas av omslag och överdragna maskor. Även om garnet är fint som det är, är det ändå roligt att ha med nån liten finess i stickningen. 

Mönster: Cold Mountain Socks av Moda Knit

Garn: Väinämöinen Louhittaren Luola 

Stickor: 2,25 mm

Sockstickandet har fortsatt- Senna

När man reser tycker jag att en sockstickning är smidig att ha med. Den tar inte så mycket plats och är enkel att ta upp och sticka några varv på då och då. Därför tog jag med mig garn och mönstret Senna när jag var iväg i vintras. 

Mönstret bygger på omslag och hoptagningar som bildar diagonala ränder över sockorna med utgång från en fläta i varje sida. Enkelt och lagom dekorativt. Skulle blivit ännu mer dekorativt om flätan vridits åt rätt håll på alla ställen på båda sockorna, men brydde mig inte om att repa. Räknar med att sockorna inte kommer att granskas tillräckligt ingående för att felet ska upptäckas när jag har dem på. Sen är det väl de där små felen som man kallar för charm? Det försöker jag i vilket fall intala mig.

Garnet är Lanitium ex Machina som inköptes i Helsingfors i somras. Trevligt att sticka med, och med lagom mycket liv i sig.

Mönster: Senna av Cookie A

Stickor: 2 mm

Garn: Lanitium ex Machhina Basic Sock