Blommiga vantar

Ett av årets sista, eller kanske till och med det sista, avslutade projekt är ett par vantar. Jag visste ju att de hade legat i stickkorgen ett tag när jag tog tag i dem igen, men jag trodde inte att de hade legat sedan februari 2016 som en gammal anteckning jag hittar påstår... 

Egentligen ska det vara en blomma i handen med, men den glömde jag bort och kom inte på förrän jag påbörjat vante nummer två. Så det fick bli utan blomma den här gången med. Har stickat ett par till innan, och då kom jag inte heller ihåg den. 

Mönstret kommer från boken Karins syjunta och är gjort av Clara Falk. Boken innehåller egentligen inte så mycket stickat, utan projekt i alla möjliga tekniker, och jag tycker den är himla fin och läsvärd. Perfekt kaffebordsbok!

Anledningen till att jag började sticka vantarna var att jag hade garn hemma som passade perfekt till min träningsjacka. Som tur är har jag fortfarande min mintgröna jacka kvar (härligt när saker man gillar har bra kvalitet), även fast åren gått. 

Mönster: Blommiga vantar av Clara Falk från Karin Holmbergs bok Karins Syjunta  

Garn: Rauma Finull (mint) och Kampes 2- trådiga (oblekt)

Stickor: 2,5 mm

Den hallonrosa tweedkoftan

Den blev klar under skörden. Antagligen är det just därför den inte fotats ordentligt, men tänkte att den ska få bloggas innan det nya året startar i alla fall. 

Jag hade en kofta i den här färgen för många år sedan, men den var lite tajt över axlarna från första början, så trots att jag älskade färgen skänkte jag den så småningom. Då stickade jag i garn från Pickles, nu har jag stickat i Donegal Tweed från Tant Kofta. Det här garnet är verkligen härligt! Det är mjukt, fyller ut bra och så gör ju så klart tweeden sitt. Då behövs inga konstigheter, utan gjorde en helt vanlig kofta.

Mönster: Utgått från Linnea Öhmans Polly över axlarna, och sedan har jag improviserat resten

Garn: Donegal Tweed från Tant Kofta

Stickor: 3,5 mm

Tröja till Stellan

Årets bästa julklapp, även fast han inte ens var min julklapp, kom en vecka tidigt i år. Han heter Stellan, och bor hemma hos mina föräldrar. Så nu kommer nog jag spendera en hel del tid hos dem framöver... 

Han kvalar inte bara in som årets bästa julklapp, utan också som årets mest otacksamma julklappsmottagare. Eftersom han är mycket liten fryser han snabbt när han är ute. Min mor hade redan innan han kom listat ut att det skulle bli så, så hon bad mig att sticka en tröja till honom. Sagt och gjort. Men när han skulle testa den första gången förvandlades han från terrier till vithaj! Morrandes ålade han omkring på hallgolvet och gjorde sitt allra bästa att få av tröjan igen. När han väl burits ut förstod han dock ganska snabbt att uppskatta sin present ändå, lite motvilligt. Ville inte alls ställa upp på bild, utan vände ryggen till mest hela tiden, men en bild lyckades jag få där han visar sitt lilla söta ansikte i alla fall. 

Eftersom jag aldrig har stickat något liknande, och inte hade en aning om hur stor/ liten det lilla pyret skulle vara när han kom, ville jag inte lägga för stor insats på projektet (ifall det inte skulle passa). Jag valde därför ett gratismönster, men jag skulle ha valt det med större omtanke för det var verkligen dåligt! Fick räkna om det helt då det var felskrivet och angivet fel maskantal i texten för att få med alla flätor. Med egen matte blev det ändå helt ok. Stickade storlek "chihuahua", och då har han som ni ser lite att växa i. Garnet är Novita 7 bröder, ett sockarn som borde tåla en del.

Julklappsstickning

För två helger sedan var jag hos Manduzana tillsammans med ett gäng kompisar när hon hade julöppet. Det var hur mysigt som helst! Dessutom hade ju Manduzana massa fint garn, och de här härvorna fick följa med mig hem. Har riktigt längtat efter att sätta stickorna i dem, och vad passar bättre än att unna sig detta på självaste julafton? Det blir min julklapp till mig själv. 

God Jul!

Vanten Felicia

Färgglada vantar är kul, men grå är desto mer användbara. Men bara för de är grå behöver de ju inte vara tråkiga heller. Med ett snyggt mönster kan de bli som små smycken. 

Det här mönstret heter Felicia och kommer från Jenny Alderbrants första bok "Sticka varma vantar, sockor & mössor". Tycker alla Jennys mönster är helt fantastiska. Det här är det första mönstret jag stickat från boken, har stickat andra mönster som jag köpt separat, men jag kommer helt klart sticka fler. 

Den enda ändringen jag gjorde från mönstret var att jag gjorde om tummen. Jag tog bort två maskor på bredden, la till en vit kant på sidorna för att inte få så långa flotteringar och så kortade jag av den några varv. Avkortningen känns i efterhand lite överdriven, hade funkat med originalmönstret, men den blev inte för kort heller. 

Garnet är Karen Noes Shetlandsull, och jag har blivit lite kär i det. Älskar dess skiftningarna, och jag får perfekt stickfasthet för vantar med 72 m. 

Mönster: Felicia av Jenny Alderbrant

Garn: Karen Noe Design Shetland Wool

Stickor: 2,25 mm

Projektlistan uppföljning 4

Nu var det verkligen länge sedan jag följde upp mina pågående projekt. Så pass länge att jag har tappat bort mig i vad jag påbörjat och avslutat sedan sist. Därför blir det bara en lista med mina pågående projekt istället, och de är bara sex stycken. Hade som mål att komma ner till sju, så känns bra att ha uppfyllt det. Nu gäller det bara att hänga i.  

Pågående projekt 

1. Zickzack, poncho från Sandnes
2. Babyfilt i restgarner
3. Blomstervante
4. Långkalsonger
5. All the Angles
6. Munlochy

Koftplaner

Koftor- jag älskar verkligen koftor! Brukar inte ha så många koftmängder hemma, stickar upp dem så snabbt, men nu har jag ändå ett litet lager. Och det är så roligt att fundera och planera vad man vill göra av dem! Jag är ständigt på jakt efter nya mönster, även om det ofta slutar med att jag går tillbaka till några favoriter.

Det här rosa tweedgarnet hoppas jag ska kunna bli en helt vanlig kofta. Utgår nog, precis som jag brukar, från Linnea Öhmans mönster Polly. 

Det här garnet och mönsterhäftet köpte jag tidigt i somras. Jag tänkte att ja skulle sticka den till sommaren, men så blev det inte. Först blev jag velig över färgen. Var den för grön? Skulle jag skicka tillbaka garnet och byta till något mer hemmastatt? Min mor övertalade mig att behålla det, men jag fik aldrig något riktigt flyt när jag började sticka på den. Men nu är jag verkligen pepp på att ha den klar till den kommande sommaren!

Sist men inte minst har jag fyra härvor av Fru Valborgs Sport- garn hemma. Har börjat sticka en tröja med dem, men jag avvek massor från mönstret utan att skriva upp hur jag gjorde. Så nu känns det väldigt tungt att fortsätta med den, och jag tror garnet kommer få bli en Audrey in Unst istället. 

Förutom dessa koftor har jag även tankarna på en buteljgrön kofta i rivigt ullgarn, och kanske en till tweedkofta. Men dessa har jag inget garn till ännu, utan känner att ja måste sticka upp lite från stashen först. 

Som besatt

Som jag skrev i förra inlägget köpte jag fyra härvor Gentle Corriedale DK av Moods of Colors på Sticka Mera Tillsammans, och snart har jag stickat en  kofta i det. Kan bara inte sluta sticka! Garnet är så mjukt att sticka med, och jag gillar verkligen färgen. Dessutom verkar det som att garnet kommer räcka. Tyckte att fyra härvor var i minsta laget, men det fanns inte fler. Stickade därför upp en härva på överdelen av kroppen, och sedan ärmarna. Sen får längden avgöras av vad garnet räcker till, vilket som tur är inte verkar betyda magtröja.

Sticka Mera Tillsammans

Förra helgen var jag på Sticka Mera Tillsammans i Linköping. Det var roligt att träffa många av mina stickkompisar, och det var också roligt att få hälsa på flera av utställarna. Med mig hem följde fyra härvor Gentle Cooriedale DK från Moods of Colors och en sockgarnshärva från Garnbolaget. Garnet från Moods of Colors har redan blivit en halv kofta. Det är så mjukt att sticka med, så jag vill liksom inte göra något annat. Blir ju inte direkt sämre av att jag fick prata med Gro som färgar också, och vilken kvinna! Färgsprakande, professionell och så himla härlig. Kristin på Garnbolaget var också en glad och härlig person. Hade egentligen inte tänkt köpa något sockgarn, men färgerna var så fina och Kristin så trevlig att det blev en härva ändå. Ska bli spännande att testa den. Hon färgar nämligen på Trekking, ett garn som jag aldrig testat förut.

Dimmig nyans av rosa

Det regngrå vädret får mig att vilja sticka i disiga färger. Har därför lagt upp till en kofta i dovt gammalrosa ull. Kan inte få den klar snabbt nog.

Höstsjal

När hösten kommer kan det behövas lite färg. För några veckor sedan stickade jag mig därför en rosa sjal. 

Garnet är Malabrigo Arroyo, och det är helt fantastiskt att sticka med! Precis som det lite tunnare Sock som jag stickat i flera gånger tidigare. Så mjukt att det bara flyger av stickorna. Färgen heter English Rose. Den är rosa, men med inslag åt det mer röda hållet. Gillar när garnerna skiftar lite grann i nyans. Det ger projekten så mycket liv!

Mönster: Troubadour av Nim Teasdale

Garn: Malabrigo Arroyo

Stickor: 4 mm

Sammanfattning socktober

Tre par sockar och tre julstrumpor. Det är resultatet av årets socktober, och jag har fått blodad tand. Har många fler sockmönster jag vill testa, och dessutom ett ansenligt sockgarnsförråd. Kanske ska 2019 få bli sockornas år?

Rosa sockar

Sista paret sockar ut i oktober blir ett par Cadence Socks. 

Garnet kommer från Limmo Design, vars sockgarn jag verkligen gillar. Det finns väldigt många fina sockgarner med merino i idag. De är så himla mjuka och mysiga, men jag uppskattar ändå sockgarner med lite "riv" i. Det här garnet är på intet vis kliigt eller stixigt, men det är lite mer stadga i det, och det gillar jag. Sedan är ju Lillemor på Limmo väldigt duktig på att ta fram fina färger med, och vem kan motstå en prinsesstårterosa färg med namnet sockergroda?

Mönster: Cadence Socks av Verybusymonkey

Garn: Limmo Designs Semisolida

Stickor: 2 mm

Laddar inför julen

Börjar uppladdningen inför julen tidigt i år. Fick en beställning på julsockar till tre små finingar på julafton i fjol, och tyckte det passade bra att sticka klart dem nu i socktober. 

Jag fick fria tyglar när det gällde utformningen av sockarna, både gällande färg och form. Först hade jag storslagna planer på hönsestrick med granar, hjärtan, renar och allt annat som hör julen till, det kändes som en kul idé, men samtidigt var det så väldigt olikt mig. Började därför leta alternativa idéer och fastnade för Clara Falks mönster Spira. Det är både klassiskt, snyggt och kändes också mer som min stil. Så, istället för granar och jultomtar får de små finingarna var sin socka i klassiskt stil. För att kunna skilja dem åt stickade jag dem i olika färger, ljusgrå, mellangrå och jeansblå, men med samma mörkgrå färg på stjärnbården. Håller tummarna för att det går hem, om inte hos finingarna så åtminstone hos deras föräldrar. 

Socktober fortsätter

Den här veckan har jag blivit klar med inte mindre än två olika sockprojekt. Det första är ett par Fergus´ Socks.

Det här mönstret är gjort av min kompis Anna, mer känd som Yarnesty. Tycker det är så fint i sin enkelhet. Romberna gör att sockan blir intressant, men det är ändå väldigt diskret. 

Gjorde färre ökningar för hälen än vad som står i mönstret, men det är enda ändringen.

Mönster: Furgus´ Socks av Yarnesty

Garn: Dusty Dimples Sock

Stickor: 2 mm

Socktober har startat

Något tidigare år har jag hakat på knit- alongs i oktober med tema sockor, men i år känner jag att jag vill gå helhjärtat in i socktober. Jag startade därför med att sticka klart mina Mysterioso.

De här sockarna hade legat i ett argt hörn ett tag. Hade med dem på en stickträff i somras, och när jag var klar med första sockan upptäckte jag att jag hade tappat en maska mitt på foten. Egentligen hade jag väl bara kunnat sy fast den där maskan, ingen hade sett det, men den störde mig. Så när sockarna fått vila ett par månader kändes det rätt att ta tag i dem och sticka om. 

Mönstret är gjort av sockdrottningen Cookie A. Har stickat det en gång tidigare, och tycker det är precis lika snyggt nu som då. 

Mönster: Mysterioso av Cookie A

Garn: Limmo designs sockarn i bomull och ull

Stickor: 2,5 mm

Gawain

För några veckor sedan, när de första lite kyligare dagarna kom, fick jag plötsligt ett enormt sug efter en brun ylletröja att möta hösten i. Gawain hade länge legat på min lista över mönster jag vill sticka, så den fick det bli. 

Jag har gjort en väldigt förenklad version av den här tröjan. Originalet är egentligen som konst. Den har, förutom flätorna över ärmarna som jag har stickat, en stor fläta på både fram- och bakstycket, och dessutom en krage i form av samma fläta. Det hade säkert varit väldigt kul att sticka en sån tröja, men jag vet inte om jag hade trivts i den. Såhär känns den mycket mer användbar. Funderade ett tag på att sticka kragen, men eftersom jag gärna har en sjal till kändes det som att det bara skulle bli klumpigt, så blev en mosstickad kant där istället. 

Ärmarna har enligt mönstret samma fläta, men efter att ha träffat ett gäng stickkompisar som tyckte att jag skulle spegelvända dem föll jag till sist för grupptrycket. Och ska jag vara ärlig blev det ju snyggare. Det var bara latmasken i mig som ville göra det smidigt.

Mönster: Gawain

Garn: Sandnes Peer Gynt

Stickor: 3,5 mm

Nordic Spring Jacket

Imorgon är det ettårskalas för en söt liten tjej. Tyvärr kan jag själv inte följa med och fira henne, men jag kommer skicka med en present.

Nordic Spring Jacket är en supersöt kofta i rätstickning och med flätor på ärmarna. Jag har stickat storleken 1 år, men den ser väldigt stor ut, även fast stickfastheten stämmer. Hoppas på att barnet ärvt sin fars gener gällande längd, annars kommer den nog bli väldigt mycket "att växa i". Å andra sidan är ju det bra mycket bättre än att något är för litet från början.  

Närbild på ärmen. Tycker flätan är så fin. 

Jag har stickat i ett garn som jag köpte för fyra (!) år sedan. Grundtanken var att göra en kofta som matchade en klänning som jag skulle ha på en fest. Sen fanns inte tillräckligt många nystan för att kunna göra en hel kofta, men jag gillade färgen så mycket att jag köpte det ändå. Tänkte att en bolero lär det ju räcka till, men det gjorde det inte heller. Det hela slutade med att jag fick använda en köpekofta. Så det känns väldigt kul att garnet nu kommer till användning och att lilla S och hennes föräldrar får njuta av det. 

Mönster: Nordic Spring Jacket av Trine P

Stickor: 4 mm

Garn: Onion Organic Cotton+ Merino Wool

Koftstickandet fortsätter

Jag är inne i en riktig koftstickarperiod. Nu stickar jag på en kofta i Donegal Tweed som jag köpte hos Tant Kofta tidigare i somras. Jag har haft en kofta i den här färgen förut. Tyvärr blev den lite tajt över axlarna. Jag använde den ganska mycket över en sommar, men den satt inte riktigt bra när jag knäppte den, så till sist fick den flytta till en loppis. Jag minns så väl när jag öppnade paketet med garnet den gången. Jag hade beställt det från norska Pickles, och jag var så förväntansfull! Jag slet upp paketet på balkongen innan jag ens kommit innanför dörren, och när jag fick upp ett första nystan blev jag alldeles paff. Jag hade förväntat mig att det skulle vara hallonrosa, men inte fullt så skarpt. Men när den första chocken lagt sig började jag ändå gilla färgen, och nu ska det bli riktigt kul med en ny hallonrosa kofta. Jag har saknat en sådan i garderoben.

Min fjärde Salal

Om jag hittar ett mönster jag gillar stickar jag det ofta flera gånger. Så har det verkligen varit med Salal. Här är min fjärde variant. 

Den här gången har jag stickat i Sandnes Line. Tyckte garnet var väldigt trevligt för att vara en bomullsblandning, och kan tänka mig att använda det igen. Det är för övrigt köpt på butiken Virk och Stickmaja i Husqvarna. En jättemysig butik som hade massor av kvalitetsgarner. Stickade koftan ganska kort den här gången, och helt rak. Passar bra till sommarklänningar och höga kjolar. Och jag har verkligen använt den. Tror den är min mest välanvända sedan den blev klar i maj. 

Knapparna är plastkappar som jag köpte någon gång under min studietid. Skulle tippa på att jag haft dem liggande i sex, sju år. Det är alltid roligt att hitta något gammalt i gömmorna som passar så bra. 

Mönster: Salal av Andi Satterlund
Garn: Sandnes Line
Stickor: 4 mm

Empire

Det har varit tyst här ett tag, men det har inte stickats mindre för det. Först ut av färdigställda projekt under sommaren är koftan Empire. 

Jag har stickat den här koftan en gång förut, och jag tycker den är så fin med sitt strukturmönster. Den blir intressant, men ändå inte för mycket. Som vanligt är det dock lite ändringar gjorda jämfört med mönstret. De största ändringarna är att jag startade strukturmönstret lite senare än rekommenderat, eftersom jag hade annan stickfasthet än vad mönstret angav, och stickade långa ärmar. 

Knapparna är pärlemorknappar som jag tog från den här koftan. De passade verkligen till det tweediga garnet, men jag trivdes tyvärr ändå inte i det. Då kändes det bättre att sprätta loss dem och använda till denna istället.

Mönster: Empire av Gudrun Johnston

Garn: Zenta från Permin

Stickor: 3 mm

Grattis mamma!

Idag är ingen vanlig dag, för det är mammas födelsedag. För några år sedan fick hon ett par sockar i drops delight som hon har haft på sig på kvällarna, men som nu var utslitna. Därför önskade hon sig ett liknande par, och såklart fick hon det.

Garnet är inte samma som förra gången, utan jag har använt en liknande kvalitet från Lang Yarns som det dessutom är glitter i. Det är tur att mamma har mindre fötter än jag, för annars hade jag kanske tagit sockarna själv. Så mycket gillar jag garnet. 

Modellen är en vanlig bassocka stickad nerifrån och upp med fish lips kiss heel, vilket är en häl med kortvarv. Tycker den passar bra både till vanliga bassockar såväl som till mönsterstickade. 

Garn: Lang Yarns Milli Colori Socks & Lace Luxe

Stickor: 2,5 mm

Evighetslånga ärmar

När jag stickar koftor är det alltid ärmarna jag fastnar på. Dels har jag väldigt långa armar (visserligen praktiskt, man når mycket), dels fryser jag och vill nästan alltid ha långa ärmar. Det betyder att jag får sticka ärmar som är ca 50 cm. 

Just nu håller jag på med ärmarna på min Empire. Jag är oerhört nöjd med att jag började sticka på första ärmen så fort kroppen var klar, koftan hade lätt kunnat bli liggande i ett mörkt hörn annars, men just nu är det ingen riktigt njutningsfull stickning. Jag längtar mest bara efter att jag ska bli klar.

Men håller man på med tråkig stickning får man lov att peppa sig själv på bästa möjliga sätt. Till exempel genom att kolla knappalternativ. Just nu lutar jag åt den helrosa pärlemorknappen.