12 februari 2021

Snigelkoftan

Den tog verkligen, med mina mått mätt, lång tid att sticka, men åh så bra den blev! Snigelkoftan. 


Det var verkligen svårt att sticka så länge jag var gipsad, men några räta maskor varje dag var min räddning. Jag saknade verkligen stickningen. Så skönt att känna det ändå, att man har en hobby som man verkligen brinner för. 


Precis som tidigare gånger när jag stickat den här lilla koftan la jag ökningarna så de blev symetriska. I mönstret står det att man ska göra alla ökningar åt samma håll, men det irriterar mig att det ser olika ut vid knappslån på framstyckena då. Den här lösningen tycker jag är bättre. En väldigt smart lösning i mönstert är istället att man stickar några extra varv på bakstycket efter oket innan man börjar sticka runt på kroppen. Förra gången jag stickade det här mönstert tänkte jag inte alls på hur genialist detta är. Gör ju att halsringningen hamnar lite lägre fram vid halsen än bak i nacken. 


Till garnet med det fantastiska namnet "snigelskog" valde jag rosa pärlemorknappar. När jag stickar till mig själv föredrar jag att ha knappar som smälter in, så koftorna passar till det mesta, men jag tycker ändå att det är fint med kontraster. Därför passade jag på att spexa till det nu. Pärlemor är också en favorit när det gäller knappar. Glansen gör att de ser ut som små smycken!


När jag var klar med snigelkoftan hade gipset fortfarande inte kommit av, så jag rotade i mina gömmor och hittade ett helt nystan Malabrigo sock som blivit över efter en sjal jag stickade för flera år sen. Så jag la snabbt upp till en Playtime till. Kändes kul att kunna sticka i garn från stashen, och jag tycker att den här koftan blev riktigt söt med, även om den första nog är favoriten. 


Denna gång blev det knappar med små nallebjörnar på. Såklart nallebjörnar i blå tröjor, så de matchar garnet.

Nu är gipset i alla fall av, och jag har börjat sticka som en besatt! De här små koftorna väckte en lust att sticka mer av både restgarn och koftmängder som jag har i lager, så det hoppas jag kunna göra under våren.

Mönster: Playtime av Lori Versagi
Garn: Limmo Designs sockgarn (gröna) och Malabrigo sock (blå)
Stickor: 2,5 mm

2 kommentarer:

Marika sa...

Att det inte ser likadant ut på framkanterna är irriterande, det är tur att det är lätt att åtgärda ;)
Väldigt fina båda två, men jag håller med dig, den gröna är extra söt.

Ulrika sa...

Så otroligt fina små koftor!
Och underbart att du kan sticka ändå. Fint blev det!