Haruni

Kände att jag var i behov av en vårsjal, så jag stickade mig en haruni. Precis som förra gången jag stickade en haruni så slätstickade jag ända ut till bladmönstret. Jag tycker att mönstret framträder mycket bättre då.

I bladnerverna har jag stickat in pärlor. Tidigare när jag har gjort detta har jag använt mig av en tunn tråd för att trä på pärlorna på maskorna, men den här gången använde jag en virknål istället. Eftersom jag var rädd att jag skulle köpa en nål som skulle vara för stor för att trä genom pärlorna köpte jag minsta möjliga, tror det var 0,75 mm, men jag får säga att den var i minsta laget. Det var lite svårt att få med sig maskan genom pärlan utan att garnet delade sig, men efter ett tag fick jag ändå in en viss teknik. Dessutom så tror jag att den här virknålen kommer att gå och använda till pärlor som är storleken mindre än de som jag använde (mina är 4 mm) vilket ju kan vara bra för framtida projekt.

Mönster: Haruni

Garn: Drops baby merino

Stickor: 3,5 mm

Hej då Deco! Hej Audrey!

Trots att jag repade upp min deco och började om på nytt blev jag inte riktigt nöjd med resultatet. Efter lite funderande kom jag fram till att både garnet och mönstret är fina, men inte ihop. Kan inte riktigt sätta fingret på varför, men ibland är det bara så. Deco repades därför upp en andra gång, och nu håller garnet på att bli en Audrey in Unst istället. 

Har lyckats sticka hela kroppen, så nu är det bara ärmarna kvar. Enligt mönstret ska de stickas på direkt från koftan, och jag har bestämt att jag ska ge tekniken en andra chans. Det vore kanske välan hårt att förkasta en teknik efter bara ett försök? 

Födelsedagsvantarna omgång 2

Här kommer några rader om vantarna som jag skrev om för ett tag sedan. De är nu iväglämnade till födelsedagsbarnet och de passade både i storlek och smak! 

Mönstret kommer som sagt från Sandnes garn, och det var riktigt kul att sticka. Trodde först att jag hade hittat fel i beskrivningen, men det var bara min norska som var lite rostig. Gillar att det är ett klassiskt mönster med ändå lite annorlunda mot vad man är van vid. Vanligtvis brukar det ju vara hela stjärnor med någon slags bord runtom när man stickar vantar. 

Mönster: "Nr 19 Votter Telemark" från heftet "Klassikere" från Sandnes Garn

Stickor: 3,5 mm

Garn: Karisma

Ärmstickning

Som många kanske har förstått så gillar jag koftor, både att sticka och att ha på mig, så jag har stickat ett stort antal ärmar i mina stickdagar. Tidigare har jag stickat dem nerifrån och upp och monterat efteråt, men nu har en ny konstruktion kommit in i mitt liv, nämligen ärmar som stickas uppifrån och ner. Tre av de fyra koftor som jag stickar på nu ska, enligt sina mönster, ha sådana ärmar och till att börja med tyckte jag att det var en väldigt bra idé. Tänk att slippa montera! Hittills har jag bara stickat en ärm på en av dessa koftor, men jag har redan blivit skeptisk. Resultatet blir visserligen bra, men det är så himla bökigt! Man måste ha med sig hela koftan för att kunna sticka på den och sedan är det bökigt bara att ha hela åbäket i knät medan man stickar. Koftan jag började med är stickad på stickor 4,5 i alaska, så den är allstå ganska rejäl. Det borde ju rimligtvis spela in (och kanske göra det hela aningens värre), men jag är ändå skeptisk. Vad tycker ni andra som har provat denna teknik? Måste jag bara ge det lite mer tid, eller är det kanske bättre att göra som man brukar, nämligen sticka nerifrån mudden? Råd mottages gärna!

En trevlig helg!

I helgen var jag hemma på slätten. Jag fick både se solen, hälsa på hos Vadstena Ull och Garn, titta på skid-VM och dessutom toppa det hela med hemmagjord budapestbakelse, så nu är jag fullproppad med energi (på både det ena och det andra sättet)! Jag har även börjat sticka på mitt tussahsilkegarn som jag köpte på syfestivalen. Det blir en kofta som halvt är baserad på ett dropsmönster och halvt på en köpt kofta som jag har hemma. Det blev många centimetrar stickade på vägen tillbaka mot Uppsala. Det är fördelen med att åka buss!

Nöjd men missnöjd

I sista numret av stickpodden pratade Elin och Karin om att garn ibland kan det vara så vackert i härvan, men så börjar man sticka och så blir det inte alls som man har tänkt sig. Så är det med mitt senaste projekt. Den här sjalen är stickad i Manos silk blend, och när jag köpte garnet tyckte jag att det var fantastiskt fint. Jag ska verkligen inte säga att jag tycker färgen är ful nu när garnet är uppstickat, men det blev inte som jag hade tänkt mig. Garnet införsskaffades i en lokal utan dagsljus så färgerna tedde sig inte riktigt som de brukar. Jag tyckte att allt det gröna i garnet var beight, men så var det ju inte. Jag tycker fortfarande att det är ett jättevackert garn, men jag är ingen grön person, och jag är inte alls säker på att jag kommer att trivas med sjalen. Kanske kan den bli en present till någon istället? Vi får se hur det blir.

 

 

Om jag nu inte är helt nöjd med färgen så är jag i alla fall väldigt nöjd med formen. Ett nystan blev en precis lagom stor sjal när jag hade virkat dit kanten, så om jag väljer att inte ha kvar sjalen kanske jag gör en ny, i en annnan färg, till mig själv. 

 

Garn: Manos silk blend och Marks & Kattens Eco Ull till kanten

Stickor: 4,5 mm

Mönster: En modifierad version av Sedna's shawl

Syfestival

Igår var jag iväg på Syfestivalen. Först hade jag inte tänkt gå, men så vann jag en biljett av stickamera, så då var jag ju tvungen! Dagens stora inköp blev ett antal härvor tussahsilke. De ska förvandlas till en sommarkofta eller ,möjligtvis, -tröja. Eddy har gjort en jättefin kofta (i likadant garn!) inspirerad av ett dropsmönster, och det lutar nog åt att det blir något liknande. 

Roligast med syfestivalen var dock inte inköpet av mitt silkesgarn, utan alla fina kommentarer jag fick om min kofta med levenwickkant. Fyra olika, helt okända kvinnor, kom fram till mig och berömde och frågade om hur jag hade stickat den. Sånt värmer!

Födelsedagsvantar

Det har inte blivit mycket stickat den här veckan, men igår startade jag ett nytt projekt, ett par vantar som ska ges bort som födelsedagspresent om några veckor. Mönstret kommer från ett häfte från Sandnes Garn som heter "Klassikere". Det finns så mycket fint i det häftet. Anledningen till att jag köpte det är att jag skulle vilja sticka en "Fanakofte" någon gång, men det finns också med flera vantar och sockar som jag säkert också kommer att ge mig på. 

När det gäller vantarna som jag har börjat på så har jag redan stickat fel på två ställen. Först skyllde jag det på mönstret, men när jag har kollat lite noggrannare på det får jag nog konstatera att det snarare är mina bristande kunskaper i norska och att jag var väldigt trött när jag stickade som skapade felen. Denna gång kör jag dock med taktiken "det är nog ingen mer än jag som ser det" och stickar vidare.

Nya mormorsrutor

Jag har börjat virka mormorsrutor igen. Den här gången har jag gett mig på mönstret Flowers in the snow av Solveig Grimstad. Det finns massor av fina varianter av den att titta på på ravelry, och jag har verkligen suttit i timmar och kollat på olika färgkombinationer. Jag har mest varit inne på multifärgat eller i alla fall "gladfärgat". Turkost och gult var länge en favoritkombination. 

Sedan blev det varken det ena eller det andra. Efter att ha sett den här och den här filten bestämde jag mig för en dovare färgskala; grått med inslag av turkost. Färg har jag ju i min "färgexplosionsfilt" som jag virkade i fjol, och dessutom kommer den här färgskalan passa bättre i lägenheten än något galet färgglatt. 

Apelsinfärgade Ritva

Ett par nya Ritva har sett dagens ljus. Denna gång blev de orange och vita. Lite våriga tycker jag.