En tröja med 50-tals vibbar

För några dagar sedan när jag tittade runt på Ravelry hittade jag en tröja som heter Bettie's Pullover. Den har påfågelmönstrad kropp och små band med en knapp i halsen. En av personerna som har stickat den hade skrivit "jag känner mig som någon ur Foyle's War när jag har på mig den" och det var precis den känslan jag fick när jag såg den.

Jag var tvungen att köpa mönstret direkt. Hemma hade jag ett antal nystan Felted Tweed som efter ett misslyckat koftförsök har legat undangömda i en byrå, men nu jag repat upp den historien och börjat sticka på den här tröjan istället. Det är en perfekt kombination! Eftersom jag fått mycket sticktid under påsken har jag hunnit sticka klart kroppen upp till ärmhålorna plus ena ärmen. Sedan ska ärmar och kropp stickas ihop tillsammans på ett sätt som är nytt för mig. Inte som en raglan, utan formade som om det vore en isydd ärm. Det ska bli roligt att få testa.

Ibland behöver man en mössa

Jag vistas mycket utomhus på mitt jobb. Dåligt väder är något som inte riktigt finns, utan det är bara att se till att man alltid har två med sig av allt som kan råka bli blött vid eventuella regnskurar. Sockar och vantar har jag ett ganska stort lager av, men mössor är det värre med. Har egentligen bara en mössa som jag verkligen gillar, så därför tyckte jag det kunde vara passande att sticka mig en till. Eftersom jag gillar min gamla mössa väldigt mycket gjorde jag en likadan. Jag bytte bara färg från naturvitt till antracitgrått. 

Till mössan skulle det även vara en knapp. Jag har köpt min knapp som en udda-knapp på Sjunnessons i Skänninge. Den är så fin med sina blommor, så jag var bara tvungen att köpa den, trots att jag inte då visste vad jag skulle ha den till. Extra kul att därför få användning för den. 

Mönster: Sassafras

Garn: Superwash Safir från Marks och Kattens

Stickor: 2,5 mm till den nedre bården (annars blir den alldeles för lös i min smak, jag vill att mössan ska sitta på plats!) och 3,5 mm till spetsen

Kerstin!

Jag har en kompis som heter Kerstin. Så, Kerstin, om du läser detta så rekommenderar jag att du slutar med det innan du kommer längre än såhär. Här kommer nämligen info om en hemlis. 

Kerstin har vid flera tillfällen gett hintar om att hon gärna skulle vilja att jag stickar ett par vantar till henne. Det har aldrig blivit av, men så köpte jag boken Vantar för alla årstider. Där finns det med ett par vantar som heter Kerstin, och de var så mitt i prick. De var stickade i färger som Kerstin brukar gilla att ha på sig, och de har ett mönster som är lite 70- talsretro, precis i Kerstins stil. Jag såg det som ett omen. Jag var tvungen att sticka ett par till henne! De får nog bli en födesledagspresent, så jag får vänta ett tag innan jag ger bort dem, men i höst kommer Kerstin att kunna värma händerna med halvvantar med samma namn som hon själv har.

Mönstret var lite klurigt att memorera, så jag fick inget riktigt flyt när jag stickade. Lite i tajtaste laget blev de om de hade varit till mig med, men som tur är är Kerstins händer lite mindre än mina, så på henne tror jag de kommer passa perfekt. Trots att mönstret var lite bökigt att sticka så tycker jag att resultatet blev snyggt. Det är inte riktigt vantar i min smak, varken i färg eller mönster, men jag tror och hoppas att de är precis vad Kerstin vill ha.

Eftersom jag alltid brukar sticka andra vanten för tajt försökte jag verkligen sticka löst denna gång. Och ja, de blev nästan lika stora, på första försöket! Bara det faktum att jag inte behövde göra tre vantar för att få två lika stora gjorde detta till ett roligt projekt. 

Mönster: Kerstin från Vantar för alla årstider

Garn: Sandnes Sisu

Stickor: 2,5 mm

Stickcafe!

På sista tiden har jag inte haft någon riktig inspiration till stickningen. Flytt och nytt roligt jobb har tagit upp stor del av min tid, och när jag väl fått en stund över till stickningen så har jag ofta inte haft någon lust utan gjort annat istället. Men det kommer det att bli ändring på nu! De två senaste veckorna har jag nämligen gått på stickcafé i Linköping. Träffat massor av nya stickerskor/stickare och fått hur många nya idéer som helst! Nu gäller det bara att sticka klart lite påbörjade saker så att jag kan börja på nytt.

Vofför är det på detta viset?

Idag känner jag mig lite som en av rumpnissarna i Ronja Rövardotter, för jag undrar: vofför är det på detta viset?

 

 

Varför ska jag alltid lyckas göra vante nummer två mycket mindre än vante nummer ett, oavsett om jag stickar den direkt efter eller har ett uppehåll? Denna gång är det vanten Sigbart som har gått detta öde till möte, och det skiljer inte bara lite, utan vi pratar minst en cm, kanske till och med en och en halv, på vante ett och två. Kanske dags att införa obligatoriskt byte till ett halvt nummer större stickor till vante nummer två. Imorgon blir det i alla fall upprepning.

 

 

Födelsedagströja

I veckan fyllde pappa år, och i present fick han en tröja. Han hade tidigare sagt att han önskade sig en tröja i tweed, och han ville även att den skulle ha lite flätor. Perfekt tyckte jag, för jag hade nämligen spanat in det här drops-mönstret sedan tidigare.

Garnet är Rowan Tweed, och jag är såld. Vill absolut sticka mer i det! Det är sådär lagom tweedigt. Alla "pluppar" (eller vad kallar man dem egentligen?) går dessutom i grön-blå-gula toner, så det passar väldigt bra till basfärgen. Det gör att garnet får liv utan att det sticker ut för mycket. Det tycker jag annars att det kan göra om det ingår färger som inte alls är som basfärgen. 

Mönster: 135-3, Dreams of aran från drops
Garn: Rowan Tweed i färgen 590 Wensley
Stickor: 3,5 mm

Trianglar!

Det här är ett av de roligare projekten som jag gjort på länge. En liten babyfilt med trianglar i en hel drös av olika färger. Mönstret kommer från Järbo (tipsade om det för ett tag sedan här på bloggen) och finns alltså gratis på deras hemsida. 

Den rosa garnet (det som ser rött ut på bilderna) är cotton time, resten av filten är virkad i drops muskat. Jag köpte alla nystan muskat först. Då ville jag egentligen ha med rosa, men jag hittade inget som passade. Därför blev jag väldigt nöjd när jag hittade det där nystanet med cotton time, för jag tycker det livade upp filten. Dessutom var det väldigt trevligt att virka med. Det fyllde ut mycket mer än vad muskaten gjorde, så tråden som man inte arbetar med, och som löper med i arbetet, syns mindre. 

Nu är jag så förtjust i mönstret att jag vill virka fler trianglar. Mitt impulsiva jag tycker att det skulle vara urcoolt med ett överkast till sängen i det här mönstret. Mitt lite mer realistiska jag tycker att man kan börja med något mindre. Ulliganen tyckte att mönstret skulle passa fint till en matta, och det håller jag med om. Badrumsmatta vore inte så dumt, för det känns som en lite lagom storlek. Dessutom tror jag att originalgarnet, soft cotton, skulle passa bra att använda till det. 

Mönster: 91168 från Järbo Garn

Garn: Muskat och Cotton Time

Virknål: 3,5

Emelie!

Eftersom så många verkar sticka sig en Emelie var ju även jag tvungen att sticka mig en, och här är hon! Hon är stickad i garnet som skulle ha blivit en 30- talströja (den som inte ville sig), och har fått fina små rosa/vit/gröna knappar till.

Något som jag uppskattade med det här mönstret var ärmkullen. Jag har stickat ärmar uppifrån och ner ett par gånger nu. Föregående gånger har jag inte tycket att det varit ett speciellt smidigt sätt att sticka på, och jag har heller inte blivit helt nöjd med passformen. Men passformen blev mycket bättre på Emelie än på tidigare koftor. Så pass bra att jag till och med kan tänka mig att använda ärmen till fler koftor. Knepet tror jag är att man på Emelie stickar fler maskor uppe på ärmkullen innan man börjar med de förkortade varven. På så vis blir ärmen inte så spetsig uppe vid axeln. 

Mönster: Emelie

Garn: Rauma finull

Stickor: 3 mm 

Märta II

 Mina Märta är klara. Lika nöjd med resultatet den här gången som förra. 

Precis som på det förra paret började jag med ökningarna för tummen direkt efter mönsterbården. Hade jag inte kortat av vantarna hade den blivit väldigt lång i min smak, men nu blev de nästan lite korta. Kampes fyllde inte ut lika mycket som Fuga, så några varv extra mellan bård och tumkil hade inte varit helt fel denna gång. Gällande vantens topp så ökade jag istället fyra varv. Det blev jag väldigt nöjd med.

Mönster: Märta ur boken "Vantar för alla årstider"

Garn: Det grå och vita är kampes, det mintgröna är rauma finull

Stickor: 2,5 mm

Märta- till mig själv

Det gick inte mer än en dag efter det att jag blivit klar med mammas Märta innan jag började sticka på ett par till mig själv. Denna gång stickar jag i Kampes 2- trådiga och Rauma finull. Allt från stashen dessutom!