Varje år håller Laura och Leslie i vloggen Knit Girllls ett event som de kallar Stash Dash. Eventet går ut på att man under en viss period ska sticka så mycket som möjligt ur sin stash. Det finns en massa olika nivåer av hur mycket garn man vill sticka upp, men det fina är att alla utmanar sig själva. De har en del regler kring hur man får räkna som de pratar om i ett av sina avsnitt och som man också kan läsa om i deras Ravelry-grupp.
Jag har aldrig varit med i Stash Dash förut, men i år tycker jag att det kan vara en rolig utmaning. Man får ju försöka roa sig bäst man kan i dessa annorlunda tider. De nivåer som känns aktuella för mig är 3000 eller 5000 meter. 3000 meter känns lite futtigt, men jag har ändå tänkt satsa på den nivån. Om jag lyckas med det kommer jag nämligen både att sticka mig under 30000 meter i stashen igen (vilket bara hänt tre månader under de åtta år som jag räknat på hur många meter jag har hemma), och också sticka mig till den lägsta nivå jag haft på mitt garnförråd sedan jag började räkna. 5000 meter vore ännu roligare att klara, men känns lite utopiskt. Tidsfristen är nämligen från 22 maj till 22 augusti, en period när jag ofta jobbar lite mer och stickar lite mindre. Dessutom har jag en lång önskelista på saker jag vill sticka som jag inte har garn till i hemma, men som jag kanske skulle vilja påbörja redan under sommaren ändå.
De projekt som jag skulle vilja göra klart under den här tiden är tre koftor, två par sockar och en babyfilt. En kofta är verkligen så nära att bli klar, men eftersom jag inte är helt nöjd med den har den legat i flera månader utan att färdigställas. De andra två koftorna vill jag sticka eftersom jag vill kunna använda dem i sommar. Sockorna är påbörjade sedan tidigare, och känns roliga att sticka klara. Det är både fina mönster och snyggt garn till dem, men de har inte blivit klara eftersom det kommit annat emellan som varit ännu roligare. Filten vill jag enbart bli klar med för att. Den är inte ett dugg kul att sticka på. Små stickor och en massa rätstickning. Varför påbörjar man ett sånt projekt kan man ju fråga sig? Jo, för att bli av med restgarner. Nu är ungefär hälften stickad också, så trots att den är tråkig vill jag bita ihop och sticka klart den. Skulle kännas så skönt om jag lyckas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar